Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 112. Nils von Rosenstein - 113. Samuel Klingenstjerna - 114. Torbern Olof Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanuingsvännens språk, och såsom sådan visade han sig
äf-ven vid thronföljarens handledning. Många ansågo honom på
sin lid för en alllför ifrig frihetsvän, en slags Jakobin, och
yttrade sina farhågor till Gustaf 111 öfver den skadliga
inflytelse en sådan lärare kunde hafva på den höge lärjungen,
livartill monarken gaf det på en gång högsiunade och qvicka
svaret: »Det har ingen fara, att min son lärer känna
frilie-tens grundsattser; jag svarar för, att blir han Konung, så
blir han nog rojalist.» — Man har efter Rosenstein flera
skämtsamma och träffande infall, som öfvergått till alhnänt
kända anekdoter. En tung kroppsbeskaffenhet, mer än
någon öfverdrifven fetma, besvärade honom under senare
hälften af hans lefnad, äfvensom en svag syn, hvilken brist
han likväl till eu stor del ersatte genom sitt beundransvärda
minne. Dessa båda olägenheter vållade likväl under hans
sista år eu förslappning af själens organer, och hau hade
det beklagliga missödet att öfvcrlefva sig sjelf och att någon
tid kringsläpa en blott vegeterande varelse.
113.
Samuel Klingenstjerna,
son af Major Klingenstjerna, föddes den IS Augusti 1698.
Endast S ur gammal förlorade han siu fader som stupade
under Carl Xll:s fälttåg i Sachsen, men då varande
llisko-pen i Linköping, Spegel, tog vård om gossens uppfostran
och lemnade honom till och med sjelf undervisning. Vid
IS års ålder kom han till Akademien i Upsala, der hau
studerade lagfareuheten, emedan han ärnade gå den
Kam-merala vägen. Ett litet missöde blef anledningen till hans
förändrade lefuadsbana och derigenom till hans framtida
stora ryktbarhet. Eu offentlig förebråelse, som han erhöll
af Professorn, för det han bullrat under föreläsningen, gjorde
sådant intryck på hans ömtåliga sinne, att han beslöt
hädanefter studera på egen hand och läste således bland
annat Puffcndorfs arbete öfver natur- och folk-rätten. Några
sattser deri, som föreföllo honom mörka, och hvarom han
rådfrågade sin fordne informator, förskaffade honom af
denne det råd, att om han ville känna saken med mathematisk
visshet, borde han ha studerat mathematiken. Detta
förmådde honom att läsa Euclides, och härigenom fick han
lörst begrepp om siu rätta kallelse, som tydligen var denna
vetenskap. Han öfvergaf likväl icke sin plan, att gå
Karu-meralvägen, och anställdes, efter slutad Akademisk kurs, i
Kannuar-Kollegiuiu, der han blott nödtorfteligen skötte hvad
honom alades, utan sysselsatte sig för det mesta med
nia-thematiska forskningar. Tvenne af handlingar, som hau ut-
gaf år 1723, ådrogo honom allmän uppmärksamhet od1
Kollegium gaf honom sitt förord till Secrela-Utskottet, a’1
delta måtte understödja hans önskan att fa resa och vinn3
någon akademisk befordran. Sådant hade väl icke deu
åsyftade följden, men Upsala Universitets Kansler, Grefve
Cronhjelm, till hvilken han äfven erhållit Kollegii rekoiii’
mendalion, förskaffade honom ett af Akademiens större sli’
pendier, med h vilket han anträdde sin utländska res«’
Härunder gjorde han åtskilliga, för honom ganska nyttigfi
bekantskaper, bland andra med bröderne Bernoulli och dei1
store Wolff, hvilken sistnämnde i synnerhet blef hans vä»
och välgörare. Det var förnämligast genom lians föro)’^
som K. erhöll Malliematices-professionen i Upsala år 172&
ehuru han då endast var en 30 års man. Han fortsatt®
emedlertid ännu någon tid sin resa, hvilken hau ansåg nöd’
vändig just för att kunna så mycket värdigare förvalta stf*
embele. Det ryckte han vunnit i utlandet, medan hau de(
vistades, stadgades ännu mer efter återkomsten till fäder
neslandet, och han ansågs snart som en af Europas störstf
Mathematici. Han försummade derjemte icke heller vitter
heten, och äfven filosofien var ett af hans älsklingsstudief1
Då Dalin, till följe af en politisk intrig, blifvit skiljci fr»11
Kronprinsen Gustafs undervisning, uppdrogs denna befatt’
uing åt Klingenstjerna, som förvaltade den med utmär^
nit och drift i 9 år, eller till år 1764. då en tilltacan¿(
/ ’ O
sjuklighet tvang honom ail. häri söka en medhjelpare, hvar
till Professor Ferrner utsågs. Han afled den 26 Oktob^
1765 och ligger, jemte Dalin, begrafveu under ett egc*
monument på Lofö kyrkogård, som Lovisa Ulrika lät upp’
resa. Han var af ett gladt, muntert lynne, mycken skarp’
sinnighet och qvickhet, samt eu egen förmåga att gilva
allvarsammaste råd under en skämtsam och lättfattlig fon"’
Han var ledamot af flera in- och utländska lärda sai’1’
fund.
114.
Tokbern Olot Bekcman,
Sveriges störste Fysiker och Kemist intill sin tid och i
mänhet en af de störste män inom sin vetenskap, födde*
Vestergöthland den 9 Mars 1735. Hans lader var KroO1’
fogde öfver Wassbo härad. Den ystre gossen kastade
allt hvad han kunde öfverkomma på elden, men detta
hvilket man ansåg såsom utbrottet af ett vanlist baniS^
^ • ji
okynne, var i sjelfva verket ett förebud till hans fram11’
bestämmelse. Det var nemligen icke endast för glädi(
att se den lustigt upplladdrande lågan, utan för att un^e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
