Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 130. Carl Bernhard Wadström - 131. Jonas Alströmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motstånd, och utgaf här hland andra skrifter, en om
kolonisationer pä Afrikas vestra kust. Han hade under
vistandet härslädes fattat eu särdeles karlek för de svarte och
uppfödde på sin bekostuad i London eu uug Afrikansk
Prins, som han friköpt från en slafhandlare. Med mycken
värma yrkade han den förnedrande slalhandelns afskalläude
och rådfrågades häröfver inför den komite af Underhuset,
som för detta ändamål var tillsatt. Det är eu af hans
utmärkelser, att hafva varit eu bland denua angelägenhets
verksammaste befordrare. Ar 1/1)5 öiverreste han till
Frankrike, der hau hoppades se frihetens ide realiserad, blef
här aktad och ausedd, bland andre äfven af Bonaparte,
erhöll Fransk inedborgarerält och ulgaf liera skrifter i
Statsekonomien samt bidrog till återställande af Sällskapet: »De
svartes vänner,» men alled deu 5 April 1799, innan hau
äuuu huuuil se något af siua ädla syftemål bragt till
verkställighet. Han har emedlertid eftcrlemuat, bade här och
i liera Europas länder, det ärofulla, om ej lysande, namnet
af menniskovän..
131.
Jonas Alströmeu,
de Sveuske manufakturernas skapare, föddes år 1G85 i den
lilla staden Alingsås. Hans föräldrar, hederligt men fattigt
borgarefolk derstädes, förmådde ej gifva honom någon
annan uppfostran än den nödtorftiga, som tarfvas för eu
bodgosse, ty denna belattniug och deu deriirån möjliga
be-fordrau till en egen handelsbod, var det sannolika målet
för hans lefnadsbana. Det var likväl annorlunda beslutet
af en högre vishet, hvilken dertill valde det hårda, men
verksamma medlet: nödeu och motgången. Denna ledare
förde honom, lör att undgå en karg husbonde, till
Wenners-borg, der han en tid födde sig ined renskriiuing, och
slutligen till Stockholm, h va res t hau fick en tjenst vid den
så kallade Ryssvågen. Eu vän, som han här förvärfvat, en
bokhållare Alberg, hvilken beslutat fly till England med
siu patrons dotter, ölvertalade Alström att göra honom
sällskap, och detta var den sällsamma väg Försynen valt,
att föra honom till målet för hans lefnads bestämmelse.
Sedan det handelshus, haus vän här anlagt, gått under,
öf-vertogs firman af Alström, som fortsatte haudeln med mera
lycka och härigenom grundläde siu förmögenhet, hvilken
likväl aldrig blef stor, emedan hon för honom endast var
medel, aldrig ändamål. Det allmännas och i synnerhet
fäderneslandets väl var deremot ändamålet för hans
sträf-vauden, och att göra det delaktigt af det på arbete och
näringar grundade välstånd, han såg andra länder åtnjuta,
sysselsatte hans tankar. Början till dessas verkställighet
gjorde han, då hau i Mars månad 1715 till Götheborg
öf-verförde 30 stycken finulliga fär, hvilka blefvo stammen
för en förbättrad farafvel i Sverige. Han insåg likväl suart,
alt så länge landet var inveckladt i det olyckliga och
förödande krig, som under Carl XII:s hela regering hemsökte
det, ingen utsigt fanns för framgången af fredens yrken.
En sådau öppnades likväl efter Konungens död, och det
var nu som Alströms egentliga verksamhet också vidtog.
Från Sollingen införskaffade hau någre gevärssmeder, och
från Frankrike och Holland siden- kattuns- och
klädesväf-vare jemte de för deras yrken nödiga machiuer. 1
anseende till den då för tiden rådande afunden länder
emellan, utgående från den falska synpunkt, att det ena landet
ej kunde bli tikt annorlunda än på det andras bekostnad,
var ett sådant företag förenadt med både svårigheter och
faror. Alströms mod och ståndaktighet öfvervann dem
likväl alla, och år 1724 förmådde han utverka hos Ständerna
de nödiga previlegierna. Man måste på det högsta
beklaga, alt den förtjente mannen ansåg dessa behöfvas; ineB
äfven de utmärktaste menuiskor äro likväl eudast barn af
sin tid, skattande åt dess misstag och fördomar, och tiden
var då ännu fastväxt vid föreställningen om ett
prohibitiv-systems nödvändighet för näringars och handels blomstring-
I det Alström sålunda skapade det Svenska fabriksväsendet,
skapade han tyvärr äfven den kräfta på Sveriges välstånd
och trefnad, hvaröfver det äuun suckar: näringstvånget och
den så kallade ekonomiska lagstifningen. Detta misstag
tillhörde likväl liden, hvilken må bära skulden derför, och
den rättvisa efterverlden är skyldig att förgäta det, för alt
endast minnas hvad som tillhörde mannen: hans
förtjen-ster om fäderneslandet, i synnerhet hans ädla vilja och
hans outtröttliga verksamhet derför. Det blef eu lång
lista att anföra allt hvad han i detta hänseende gjort eller
åsyftat; vi måste således inskränka oss till det förnämsta
deraf. Alingsås, hans födelseort, omfattades naturligtvis al
honom med en ganska ursäktlig förkärlek, och han vill®
således äfven göra det till de nya näringarnas
stamort-Ehuru han härom rådfrågade sig med Polhem, som
tillstyrkte det, har likväl utgången visat, att de båda mistogO
sig, ty de ditflyttade främmande gästerna hafva åter
öfver-gifvit den ort, som för dem icke passade, för att uppsöka
lämpligare fristäder. Dessa misstag förminska likväl icke
det stora, ädla och aktningsvärda i hans afsigter och
verksamhet, och det är af dessas resnltater vi här vilja leron*
en korrt öfversigt. I Alingsås inrättades efter hand icke
mindre än 100 väfstolar lör klädes- ylle- redgarns- od1
silkesstrump-tillverkning, S bandmölar och en machin fö’
fasouerade baud; dessutom drefvos der bomullsväfnad, snöi’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
