Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 332. Lars Olofsson Lindblom - 333. Jöran Nordberg - 334. Johan Palmrot - 335. Lars Normannus - 336. Johan Gezelius d. ä. - 337. Erik Melander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storat. Ilan var stamfader? för den sedermera i Svenska
kyrkans häfder utmärkta Lindblomska slägten.
333.
Jöran Nordberg
föddes den 3 September 1677 i Stockholm, der fadren var
llökare, studerade i Upsala. prestvigdes år 1703 och blef
genast anställd som predikant vid Artilleriet Svenska
arméen låg då vid Thorn , som belägrades, och Nordberg
begaf sig dit. Från denna tid följde han Svenska liäreu
på alla dess tåg ända till Pultawa, der han föll i llysk
fångenskap. Han hade förut råkat bli bemärkt af
Konungen , som utnämnde honom till förste Predikant vid Lif—
drabantkorpsen och Ordinarie Ilofpredikant. I
fångenskapen tilläts det henorn att hålla predikningar för de
förnämste af Svenska generalitetet, som delade hans
olycksöde , och han ansågs som chef för sina medfångar af
Pre-steslåmlet, hvilka voro ej mindre än (¡5.
Kyrkodiscipli-ncn vårdades här af honom med samma nit och
noggrannhet som om det varit hemma i freden, hvarvid han förfor
med en urskiljning och ett saktmod, som lände honom till
största heder. Efter flera förflyttningar af och an i
Ryssland, blef han ändtligen utlöst år 1715 och fick
åtorvän-da till fäderneslandet, lian begaf sig i början af år 1716
till Konungen, som då var i Stralsund, och utnämndes till
hans bigtfader samt prseses i Fält-konsistorium. Derifråu
följde han honom till Skåne och under första fälttåget till
Norrigc, men hugnades år 1717 med pastorsbeställningen
i Clara och Olai församlingar i Stockholm, hvilka då
voro förenade. Han tillträdde genast detta embete och
förvaltade del till sin död, som inträffade deu 23 Mars 1744,
sedan han förut flera gånger varit riksdagsman och år
1732 blifvit TeologieDoktor. Sin största namnkunnighet
har Nordberg förvärfvat genom sin historia öfver Carl XII,
hvars författaude uppdrogs honom år 1731, och hvilket
arbete, ehuru icke utmärkt genom stil eller forskning,
likväl är af vigt genom den rikedom på materialier det
innehåller, och såsom sådant blifvit ansedt för en
hufvud-källa till kunskapen om deu Svenske hjeltens lefnad och
bedrifter.
334.
Joiian Palmhot,
född 1659 i Arboga, der fadren var Handlande, studerade
i Upsala och ansågs der, redan som student, för skicklig
att hålla föreläsningar i Theologien, Grekiska och
Latinen. Af konung Carl XI erhöll han ett stipendium att
genom resor i främmande länder föröka sina kunskaper i
theologien, åt hvars behandling som vetenskap han ägnat
sig. Han reste nu genom de flesta Europas läudcr och
återkom först år 1693, då han tillträdde
Theologieadjunk-turen i Upsala och blef sedan Professor deri samt
Kyrkoherde i Waxala. Han aflod don 14 Maji 1727, med
namnet om en grundligt lärd och aktningsvärd man.
335.
Lars Noiiiiakniis.
Ater en polyhistor, på hvilket slags notabiliteter
denna lid hos oss var jemförelsevis ovanligt rik. Han
föddes den 24 April år 1651 i Jäders socken i
Södermanland. Hans fader var Kamererare öfver Axel
Oxcustjer-nas egendomar. Karakteristiskt för tidens seder är, att
det i hans biografi är anmärkt såsom någonting ovanligt
bland förmöget folk, att modren sjelf ammat denne son.
Lars studerade i Strengnäs, och då han, vid 17 års
ålder, afgick derifråu till Upsala, gaf Rektorn honom det
vittnesbörd, att Strengnäs aldrig förr skickat en sådan
lärjunge och aldrig mer skulle göra det. Deu unge
studenten jäfvade icke det vitsord som gymnasisten erhållit.
Man kan ej säga, att han egentligen "lade sig på någon
viss lärdomsgren, ty han ägnade sig nästan lika åt alla
och gick nära lika långt i alla. Theologien, såsom efter
tidens sed, den förnämsta bland dem, var likväl den, som
han företrädesvis omfattade. För att fullkomna sina
studier, gjorde han tro utländska resor, och utnämndes år
1682 till Professor vid Upsala Universitet i Hebreiska och
Grekiska litteraturen, samt till Assessor i
Antiqvitets-Kol-legium. Ar 1695 prestvigdes han och erhöll Waxala till
prebende, sedan han förut utbytt sin profession mot en i
theologien. År 1703 utnämndes han till Riskop i
Göthe-borgs stift, hvilket embete han önskade afsäga sig.
Konungen samtycke till denna hans önskan dröjde {likväl,
oeh Norrmannus måste således emottaga embetet, hvartill han
vigdes den 3 Maji 1703, tillika med Jesper Svedberg. Han
tillträdde det likväl aldrig, ty han alled adcrton dagar
derofter, den 21 Maji. Hans oupphörliga studier
undergräf-de hans af naturen starka hälsa. Hans manuskriptcr, till
större delen kommentarier öfver gamla auktörer, fvlldo
tre kistor, ehuru hans äldste son påstås ha betydligt
förminskat dem, emedan han använde dem till det profana
bruket af lidibus, att antända pipan.
336.
Jouan Gezf.libs d. Ä.,
son af Rusthållaren Jöran Andersson i Romfertuna i
West-manland, föddes der den 3 Febr. 1615 och uppsteg
genom sina lärda förtjenster slutligen till Biskop i Åbo år
1664 och afled derstädes 1690, med ryktet att vara en
fulländad biskop, theolog, filosof, filolog och historikus.
337.
Erik Melander,
en på sin tid ganska ansedd riksdagsman,
Thcologie-Pro-fessor i Upsala och Kyrkoherde i Danmarks socken, var
född i Stockholm den 27 October är 1672, och afled år
1769, i en ålder af 86 år. Miudre utmärkt som lärd än
som skarpsynt och driflig embetsman, var hans röst af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
