Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 355. Hinrik Schartau - 356. Adolf Fredrik Lindblad - 357. Bernhard Crusell - 358. Pehr Frigel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355.
IIlKRIK SCHARTAU,
född år 1757 i Malmö, (ler fadren var Rådman. Olikhet
i politiska tänkesätt söndrade fadren och Borgmästaren
Falkman; men då Schartau dog och efterlemnade sju,
förut moderlösa, barn, upptog Falkman dem alla och
uppfostrade dem som sina egna, — ett drag af heder och
hög-siut menniskokärlek, som ej bör bli obekant för
efterverl-den. Hinrik ägnade sig åt studierna, var redan är 1778
Magister i Lund, prestvigdes år 17S0 och blef 17S5
Komminister i Lund, i hvilken befattning han qvarblef till sin
död år 1825, sedan han år 1793 tillika.fått Råby
pastorat och blifvit Prost öfver Torna härad. Några yttre
utmärkelser tillföllo honom ej, nlen han har gjort sig känd
såsom en särdeles nitisk själasörjare, såsom en verklig
väktare på Zions murar, hvarken llernhutare eller Pietist,
men likväl så mycket skiljd från det vanliga slaget af
andelige lärare, alt man velat betrakta honom såsom
stiftare af en ny sekt. lians bok om Nädeoalet och hans
skriftetal ha funnit många läsare och vänner.
356.
Adolf Fredrik Lindblad,
född i Skenninge den 1 Februari 1 SO 1, var af sina,
föräldrar bestämd till handelsyrket, hvarföro han skickades
till llamburg, inen af sin håg dragen till musiken, gjorde
han föga franlsteg i sitt brödstudium, utan återvände snart
till Norrköping, der fadren einedlertid blifvit Handlande
och Rådman. Han fick nu ändtligen tillfälle att ägna sig
åt musiken, studerade i Upsala harmoniläran för Haeffner,
sattes, genom några vänners försorg, i stånd att företaga
en utländsk resa och anlade, efter återkomsten derifrån,
ett musikinstitut i Stockholm, synnerligast efter Logiers
mclkod, hvilket ännu fortgår och äger mycken kredit.
Hans förnämsta kompositioner äro Symfoni ¡ur stor orkester,
ett arbete, hvarmed han egenteligen debuterade såsom
tonsättare i större skala; Frondörerna, Opera i 3 akter, samt
åtskilliga mindre sångstycken, utgifna dels i Sverige, dels
i Tyskland. En opera: Blenda, hvartill texten är af
Mamsell Bremer, lärer vara under arbete.
357.
Bernhard Crusell,
född i Finland är 1775, ägnade sig, redan såsom ung, åt
musiken och ingick såsom klarinettblåsaro vid
Enkcdrott-ningens Lifregeinente. Han var likväl ämnad till något
högre inom tonkonstens verld, och under en resa, som
han för sin utbildning företagit till Berlin, fullkomnade han
sig på sitt instrument, vann i denna hufvudstad utmärkt
bifall, dä han derstädes uppträdde som koncertgifvare och
förklarades för en af sin tids störste klarinettister. Han
började nu vinnlägga sig äfven om kompositionen, till en
början endast för sitt instrument, för hvilket också hans
kompositioner stå i stort anseende uti Tyskland. FörKongl.
theatern, i hvars kapell han sedan ingick, har han
komponerat musiken till Lilla Slafvinnan. Ryktbarast är han
dock för sina melodier till Frithiof och ilera andra af
Tegnérs digtcr, som, utom dem, ej blifvit spridda till nästan
hvarje hydda i fäderneslandet. Äfven för litteraturen var han
ej främmande och har öfversatt 10 på theatern uppförda
operor, såsom Figaros Bröllop, Fra Diavoto, Robert m. 11. llau
afled år 1840. .. .
358.
Pehr Fricel,
den Svenska tonkonstens sunior, föddes den 2 September
1750 i Calmar, der fadren var Theol. Lektor. Af honom,
äfvensom al1 egen böjelse bestämd till studierna, drogs
gossen likväl tidigt af sin liåg till musiken, lärdo sig på
egen hand spela fiol. och sedan orgor, på hvilka han en
påskdag öfverraskade fadren med en ovanligt skön
inledning till predikstolspsalmen och en ny utgångsmarch.
Belöningen härföre var tillåtelsen att få studera
tonkonsten. Först vid 20 år kunde han begifva sig till Upsala
att taga student-examen och vid 2G år magistergraden.
I Stockholm, dit han sedan kom,’gjorde han bekantskap
med den tidens utmärklaste kännare och idkarc af
musiken, och do anlag, han sjelf derföre röjde, löranledde en
plan, att låta honom på allmän bekostnad företaga en
utländsk resa, för att studera denna konsts theori. Genom
förändrade omständigheter gick detta förslag likväl ej i
verkställighet, utan Frigel nödgades för sin utkomst, vid
30 års ålder, beträda embetsmannabanan oeb ingå i
kansliet. Här lick han ofta tillfälle att föra protokollet inför
Konungen, som fäste uppmärksamhet vid hans lika
utmärkta skriftstil som handstil, och ofta efter justeringen
tackade honom derföre. Snart erhöll han
sekreterarc-tjensten i Statskontoret, hvilken han beklädde till år 1809,
då han lick afsked med lönen i pension. Det var lians
högsta befordran. Derjcinte utnämnde honom likväl
Musikaliska akademien, som redau 1777 kallat honom till sin
ledamot, år 1796 till sin ständige Sekreterare.
Lärarebefattningen i inusik-lheorien och uppsigtcn öfver
akademiens undervisningsverk uppdrogs honom tillika. Då han
år 1841, vid 91 års ålder, nedlade dessa befattningar,
öfverlemnade akademien till honom, såsom bevis på sin
aktuing, en öfver honom präglad medalj. Han hade då
varit akademiens ledamot i 64 och dess sekreterare i 45 år.
Frigels kompositioner äro, utom en mängd koraler och
några kantater, en opera: Soroaster, som dock aldrig lärer
hafva blifvit uppförd, musiken till Eremiten och ett
oratorium: Försonaren pä Oljeberget, haus förnämsta arbete,
hvilket tillskyndade houom d. v. Kronprinsen, .Carl Johans,
uppmärksamhet och skänken af cn dyrbar gulddosa.
Denna, tillika med cn årlig pension af 200 R:dr, som 1840
års Ständer åt houom anslogo, äro de enda belöuingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
