Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 376. Nils Gyllenstjerna - 377. Jakob Gyllenborg - 378. Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidigt fadcrlös, uppfostrades Lan af sin farbroder, då
Landshöfding i Östergöthland, sedan President i Wisraars
tribunal och slutligen i Dorpt. Nils fortsatte nu sina
studier i Königsberg och tog, vid IS års ålder, tjenst såsom
simpel pikeneraro vid fältherren Wrangels armé i
Breh-meu. Denna tjenstgöring var likväl i sjelfva verket blott
en gradpassering, ty den högtbeslägtade unge friherren
befordrades snart till Kapten, gjorde en utländsk resa,
gick i Holländsk tjenst och var Öfvcrstlöjtnant vid 25 års
ålder, då han sårades i slaget vid Senef den 1 1 Augusti
1674. Det i Sverige utbrustna kriget förorsakade alla
utomlands vistande Svenske officerares hemkallande, och
Gyllenstjerna måste beslå åtskilliga äfventyr förrän han
kunde ållyda kallelsen. Detta lyckades honom likväl
slutligen, då han uppvaktade Carl XI i Kungsbacka,
utnämndes af honom till Ofverste för ett kavalleri-regemente,
följde honom under hela kriget och vann hans ynnest
både genom sin tappcrhet och sina intagande
umgänges-gåfvor, lian befordrades likväl icke så hastigt som man
skulle väntat, ty först år 1693 bl ef han Generalmajor
och tro år senare Generallöjtnant samt Kommendant i
Wismar. Denna senare utnämning hade dock för
Gyllenstjerna etl särskild t värde, emedan han var född i
Wismar och för 30 år sedan der stått post som soldat. En
ibland Carl XII:s första handlingar var alt befordra
Gyllenstjerna till General och Guvernör öfver Brehmen och
Verden, hvarpå nästa år följde öfverbefälet för alla
Svenska trupper i Tyskland. Här deltog han föga i
krigshändelserna, utom en kort expedition mot Danslcarne oeh en
sådan mot Polackarne, men hvarvid ingenting af vigt
föreföll. Gyllenstjerna åtnjöt emedlertid af Carl XII samma
ynnest som hans fader hedrat honom med, upphöjdes år
1706 i grefligt stånd och inkallades i Rådet. Då han år
1708 stillat ett af presterne i Hamburg föranledt
oväsende, upphöjdes han till Fältmarskalk, hvarå fullmakten var
daterad i Bender den 30 November 17011, och blef året
derpå President i Krigskollegium, en utmärkelse, som
Gyllenstjerna väl emoltog, men hvarmed han fann sig föga
belåten. I början af år 1711 bcgaf han sig till
Stockholm och öfvertog der sin nya post, hvarjemtc han ägde
säte och stämma i Rådet. Här var han bland
motståndarno af Stenbocks planer att öfverföra en Svensk arme
till Tyskland, dels kanhända förebärande, dels för del han
verkligen så trodde, alt sådant skulle alltför mycket
betunga riket och beröfva det en del af sina
försvarskraf-ter i händelse fienderna öfverflyttade kriget på Sveriges
jord. Olyckan vid Tönningen visade, alt hans farhågor
beklagligen icke varit ogrundade; men man beskyller
honom för afund mot Stenbocks anseende och inflytelse hos
Konungen samt aristokratiska sylten. År 1714 fick han
öfverbefälet i Skåne, hvilken provins han satte i ett
för-svarsstånd, som likväl icke behöfdes, och afrådde Carl från
anfallet på Norrige, ett råd, som dock endast väckte
Konungens misshag och ej uträttade nagot anuat.
Gyllen-stjernas sista offentliga handlingar voro, att bära till Carl
Xll:s graf den krona, som döden ryckt Iran hjeltens
liuf-vud, och att sätta henne på systerns vid hennes kröning.
Han sjelf afled den 30 Mars 1720 och slöt sin grefliga ätt.
Man tillerkänner honom fosterlandskärlek, skarpsvnthet,
rådighet och ståndaktighet, men tillvitar honom derjemto
högdragenhet och hämdlystnad.
377.
Jakob Gyllenborg,
äldste sonen till den bekante Tysko Apothckaren i Upsnla
Wolimhaus, föddes den 8 Mars 1648 och ingick, efter en
vidsträckt utländsk resa, i Kammar-revissionen, hvarest han
år 1676 blef Asessor. Åtskilliga kammerala uppdrag, som
han med nit och skicklighet utförde, förvärfvade honom
adelskap och Konungens uppmärksamhet, hvarföre han år
1681 (örordnades till Aktor i den räfst, som företogs med
Konungens förmyndare. Det nit han härvid ådagalade och
den oforskräckthet, hvarpå han visade många prof,
skållade honom visserligen många fiender bland de förnäme,
men också mycket förtroende hos Konungen och dess
anhängare, hvarföre han utnämndes till Director i
Kammar-revissionen och Kommissarie i Liqvidations-kommissionen.
Här utvecklade han samma egenskaper, hvilka för honom
medförde samma resultat År 16S5 blef. lian sistnämnda
kommissions Direktör och Kammarråd, förrådde sin fordne
väns, Flemings, och hans tilIgifnes planer, vållade
derige-nom flera personers och familjers undergång, sträckte
reduktionen ofta öfver billighetens gränsor och fullföljde
troget sitt system, att genomdrifva Konungens afsigter,
utvidga hans makt och befordra sin egen lycka, hvad det än
måtte kosta andra. Belöningen för dessa tjenster blef fri—
herrlig och grellig värdighet samt upphöjelse till Kongl.
Råd. Han åtnjöt likväl icke länge dessa förmåner, ty han
alled den 11 Mars 1701, endast 53 år gammal. Ehuru
icke samvetsgrann i medlen till sina afsigters
genomdrif-vande, synes egennyttan likväl icke hafva varit en bland
haii’ lierskande böjelser, ty de flera gods, han vid sin död
efterlemnade, och som han dels ärft efter sin fader, dels
köpt för hustruns penningar, voro mycket skuldbelastade,
så att han ej kunde sägas hafva lemnat sina clfva
elter-Iefvande barn något egentligt arf, annat än en god
upp-lostran. Donna, i förening med deras anlag, kom dein
dock väl till pass oeh röjde bland annat sin viilgörpnde
inflytelse hos tredje sonen
378.
Carl Gyllf.sborc,
född i Stockholm den II Mars 1679. Blott 15 år
gammal, ådrog han sig uppmärksamhet genom en Latinsk
oration, som han i Upsala höll till då varande Kronprinsen,
vid dennes besök derstädes, gjorde sedan med Rudbeck
d. ä. en resa til] Lappmarken, valdes år 1698 till
Akademiens Rector lllustris, en befattning, som lian ett år
innehade och hvarundcr han uträttado mycket till lärosätets
bästa, samt inträdde i Juni 1699 i Kansliet, der han fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
