Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Ericsson. En karakteristik af den store uppfinnaren. Af E. A. Zetterstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
E. A. ZETTERSTRAND.
Nu misströstade visserligen Ericsson om möjligheten att
i England kunna bereda sig och sina uppfinningar någon ljus
framtid, men han förlorade dock ej tron på sig själf och sin
kallelse, och ej heller lät han motgångarna i England
afskräcka sig ifrån försöket att i ett annat land göra sin förmåga
oeh sitt arbete fruktbärande. Det var till Förenta staterna
han nu, som bekant, ställde sin färd i den tanken, att han i
detta mera ungdomskraftiga och fördomsfria land skulle
finna ett tacksammare fält för sin verksamhet. Hans hopp
i detta afseende kom ej heller på skam. Här fick han visa,
hvad han dugde till; här erhöll han tillfälle att pröfva sina
krafter i framgångsfull bragd; här vann han ock till sist det
anseende, som gjorde hans namn ej blott kändt utan ock
välsignadt af samtid och eftervärld. Men äfven här i Amerika
måste Ericsson ihärdigt kämpa sig fram mot missräkningar,
fördomar, småsinne och afundsjuka. Det skulle vara
intressant att följa honom steg för steg i denna hans kamp, men
som vi måste fatta oss kort, inskränka vi oss till att påminna
om blott en händelse, som på ett rätt karakteristiskt sätt
visar det sinneslugn och den seghet, hvarmed han mötte
motgången. När den första profseglingen med Monitor företogs,
så visade det sig, att hvarken maskin eller styre arbetade
tillfredsställande. Monitor gjordes då till ämne för en
"förkrossande" artikel, hvilken med öfverskriften "Ericssons
dårskap" publicerades i en af de dagliga tidningarna.
Upphofs-mannen kallades en misslyckad uppfinnare och tadlades
strängt för sitt lättsinniga slöseri med landets medel.
"Denna olyckliga dags händelser", säger W. C. Church, "måste
hafva plågat Ericsson djupt in i själen, men det sätt, hvarpå
han mötte dem, var för honom ytterst karakteristiskt. I
anledning af småsaker, som gingo honom emot, kunde han lätt
bli både förargad och retsam, men under de tunga bördorna
böjde sig aldrig hans skuldror. En allvarsam olycka såg han
alltid rakt i ansiktet med lugn och beslutsam blick. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
