Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk-amerikanska insamlingar för nödlidande i norra Sverige. Minnen från vintern 1902—03. Af Joh. A. Enander - IV. Stötestenar och förargelseklippor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I20
JOH. A. ENANDER.
sorgligt att omtala det — den Boströmska ministären, som
ej fästat den varmhjärtade konungens uppmärksamhet på
förhållandet, sin dryga del under samtal man och man
emellan. Så yttrade en af våra framstående konservativa
landsmän, att "den svenska ministären hade visat sig mera
angelägen om att norrmännen måtte få egna konsuler, än att
norrlänningarna måtte få undsättning, att de icke svälte
ihjäl." I den svensk-amerikanska tidningspressen
undertrycktes emellertid allt sådant klander, att icke ett eko af
detsamma förnams af den stora allmänheten.
I Förenta staterna är, såsom bekant, det "protektionistiska
systemet" rådande. Men om landsnöd skulle, hvilket Gud
förbjude, drabba republikens inbyggare och den allmänna
välgörenheten eller enskilda personer i utlandet stode
färdiga att skänka de nödlidande amerikanerna varor, som
vore belagda med tull, så skulle det, därest kongressen vore
samlad, icke dröja många timmar, innan tullen å dessa varor
blefve upphäfd.
I Sverige handlade man i liknande fall på helt annat sätt.
Ordföranden för Centrala nödhjälpskommittéen i Chicago
hade i skrifvelser till Centrala nödhjälpskommittéen i
Stockholm yttrat på tal om sändande af lifsmedel från Amerika
till Sverige: "Mig synes det, som om fläsk vore det bästa
som kunde sändas, och jag är förvissad om att det kan
skeppas fraktfritt till Sverige. Men jag vill afvakta
underrättelser från er." En kommitté af framstående landsmän i
Chicago tillsattes för att hos ägarna arf stora slakterier bedja
om ett större parti fläsk och kött för de nödlidande
norrlänningarna. Något kunde emellertid icke i saken göras förr,
än svar ankom från Stockholm.
Två svar ankommo slutligen, det ena dagteeknadt den 14
och det andra den 18 februari. I det förra uttryckte den
svenska kommittéen djup tacksamhet för den
svensk-ame-rikanska kommittéens intresse för nödlidande landsmän, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
