Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men fager var den jäntan likvisst. Hon hade
lagt af sig sin tröja, förmodligen för att någon junker
som komme in skulle få tillfälle att beundra hennes
hvita hals och fina hull.
Han smög sig några steg närmare så tyst han
kunde och betraktade med giriga blickar hennes vackra
hårfäste och halsens fylliga rundning. —
Men hvad var det för ett ting hon höll i handen?
En spegel kan hända? — De voro då alla lika, lika
fåfänga och lättsinniga. ... Nej, det var en bägare? —
Jaså, min nådiga! Det smakar kan tänka att dricka sött
vin i ensamheten! — Han smög sig ännu ett steg närma-
re. Vackert arbete, den der tingesten! Men hvad kunde
väl de der underliga tecknen betyda, som hon följde
så begrundande med sitt lilla finger? Säkert var det
en signad bägare? — För tusan, hvilken ypperlig idé!
»Guds frid, mitt vackra barn», sade han högt och
stälde sig bredvid henne, i det hans ansigte antog
sitt mest inställsamma småleende, »Nå nå! ... Blif ej
så förskräckt. — Gamla bekanta, eller hur?»
Elin satte bägaren ifrån sig med en häftig rörelse
och ville genast gå.
»Nej, kära barn, låt mig för all del icke störa
dig. En ungmös drömmar äro som sommarens fagra
rosor, de förlora lif och färg, då ålderdomen kommer
när dem med sin frostiga andedrägt. — I har ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
