Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En skildring av segrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattaren till »Familjen Schönberg-Cotta» har fram-
ställt detta på ett målande sätt. »Yilken som helst
som vill ha en relik, kan taga upp en handfull jord
från marken i Holland och vara ganska säker på,
att den innehåller stoftet aA’ någon martyr.» Vi
kunna i sanning kalla dessa martyrer icke blott tal-
rika, utan oräkneliga.
I gamla, till hälften glömda berättelser finna vi
en mängd namn, men ofta äro namnen allt vad vi
finna, och ännu oftare äro icke ens namnen omta-
lade. Det kan sägas om dem som om de hjältar,
vilka levde före Homerus — »de diktade och dogo».
Ingen sjöng deras lov, ingen omtalade deras lidandes
och deras äras historia.
De påbud, för vilkas skull de fingo lida, utgingo
först från kejsar Karl och stadfästes och förstärktes
därefter av hans trångbröstade och fanatiske son,
Filip den andre. Om något namn i historien för-
tjänar att avskys av hela. mänskligheten, så är det
Filip den andres. Dessa påbud om förföljelser mot
kättarne voro fullt ut lika stränga som den spanska
inkvisitionens lagar. Hollands män med sitt fria
sinne och hjärta beklagade sig ständigt, att Spanien
ville tvinga på dem inkvisitionen. Konungen av
Spanien brukade svara dem: »Hej, det är icke inkvi-
sitionen», därmed menande, att det icke var den
spanska inkvisitionen — men i själva verket var det
dock en inkvisition. I vissa avseenden var det något
ännu värre, om det är möjligt att tänka ut något
värre. För att riskera att bliva bränd på bålet be-
hövde en man endast bekänna sig till Luthers eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
