Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 MAKAN.
vetet mycket mera än tvåhundra enskilda äktenskaps
upplösande skulle förmå att göra. Dessutom, hvilken
myndighet tillstadde dessa exempel? Kyrkan. Vi hafva
således här den andra punkten bevisad. Frågan om
äktenskapsskilnad är en af dessa ständigt skiftande frågor i
hvilka undantagen blifvit införda just af samma personer
som sökt att uppehålla sjelfva principen. Civillagen kan
således, utan att få namn af kättersk, låta bli att gå hand
i hand med den kyrkliga, ty om den än motsäger sig sjelf
i dag, upprepar den blott sin tolerans från i går.
Återstår slutligen att granska äktenskapet såsom ett
menskligt kontrakt och äktenskapsskilnaden såsom ett
socialt faktum. Ur denna synpunkt uppfattade blifva inkasten
hvarken mindre lifliga eller mindre allvarliga. De
grundligaste kan man i korthet sammanfatta ungefär sålunda:
Oupplösligheten, säga filosofer och politici, hvilka söka att
försvara den, är icke allenast en katolsk eller religiös
grundsats, den är en ordningens och de goda sedernas
grundsats, en social grundsats. Det är väl sannt att
Civillagen icke omfattar och icke heller kan omfatta all sedlig
lag, men den skulle likväl icke kunna fortlefva annorlunda
än grundad på den. Och ithy är äktenskapets enda
sedliga grundval oupplösligheten! Derför, så snart man
införer äktenskapsskilnaden skall den försvaga de föreningar
den icke upplöser: det heliga, renheten, kraften i det
äktenskapliga förbundet, allt är genom äktenskapsskilnaden
undergräfdt hos det offentliga samvetet.
På denna slutföljd har man intet annat svar, än att
framkasta följande fråga:
Månne icke, i det skick vårt samhälle för närvarande
befinner sig, den absoluta teorien om äktenskapets
oupp-löslighet mycket mer, tusenfaldt fortare undergräfver
fa-miljelifvets bestånd, än äktenskapsskilnad, strängt inskränkt
inom vissa gränser, skulle kunna göra det? För den som
undersöker sakförhållanden, finnes derom intet tvifvel. Hvad
vållar bland folket så många verkliga tvegiften ?
Oupplösligheten. Hvad vållar att, bland ett antal af åtta arbetare, man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
