- Project Runeberg -  Rätt och orätt, en populär framställning af moralen /
10

(1909) [MARC] Author: Severin Christensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den sociala naturlagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liden oförrätt därigenom, att antagonisten tillfogas en motsvarande skada. Från första början är väl hämnden blott en omedveten drift, som gör att dess utövare, utan någon närmare reflektion över den lidna oförrätten, blint störtar löst på sin motståndare för att skada honom så mycket som möjligt. Först senare, under högre utvecklade samhällsförhållanden, träder syftet att avväga oförrätten mera medvetet i förgrunden. I denna form erkänner lagstiftningen hämndens berättigande i det borgerliga samlivet.

Den tendens, vars rötter vi sålunda spårat djupt nere i den organiska naturen, och som — i korthet uttryckt — består i att organismen ej vill lida skada, framträder sålunda i det sociala livet såsom ett krav på vederlag, som överallt obönhörligen framtvingas gent emot den, som tillfogat en annan någon skada.

Men det är blott den ena och mindre väsentliga av det sociala livets former för vederlag.

Förutom den nämnda, genom makt framtvungna finnas också frivilliga vederlag för åtnjutna fördelar, och dessa ha långt större betydelse för utdanandet av våra begrepp om det rättmätiga.

Överenskommelsen om frivilligt vederlag avslutas, då man i ett samhälle blir ställd inför gemensamma uppgifter, som en enskild icke ensam kan åtaga sig, t. ex. gemensamt försvar, brobyggnad, o. d.

Eller om blott någon har att skörda mer, än han själv kan reda sig med, kommer han överens med en annan, som för ögonblicket har lediga armar, och får av honom arbetshjälp mot lämplig ersättning, t. ex. mot att lämna motsvarande hjälp en annan gång. Det måste noga fasthållas, att det utmärkande för ett dylikt avtal är, att båda parterna ha fördel därutav.

Måhända är det dock handeln, det med arbetsdelningen intimt förbundna behovet av utbyte av arbetsprodukter, som tidigast inpräglat rättfärdighetens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:53:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattoratt/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free