Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Några fall, då man ej kan tala om rättmätig privategendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskildas händer. Så länge det fanns tillräckligt med
jord att taga av, alltså ingen konkurrens ännu
uppkommit, medförde det ju heller ingen olägenhet att
betrakta allt, som låg inom räck- och synvidd, såsom
privat egendom. Jorden hörde då liksom vattnet och
luften, praktiskt taget, till de obegränsade
naturkällorna, och att besvära sig med deras rätta
fördelning är ju något fullkomligt onödigt. Det är först,
när människorna flytta så tätt tillsamman, att de
kunna riskera att gå i vägen för varandra, som man
kommer på den tanken att noga avgränsa de olika
områdena för att undvika ändlösa stridigheter.
Om dessa gränser träffas sålunda inbördes
överenskommelser, som kunna vara synnerligen
fördelaktiga för de tillfälliga "ägarna". Men man får ej
förbise, att dessa uppgörelser angående fördelning, köp
och försäljning av jord innebära en orättvisa mot de
sist komna och mot de ofödda, det efterföljande
släktledet. Senare tiders människor födas i stor
utsträckning arvlösa; de ha heller intet herrelöst land att ta
i besittning, ty när en gång på förutnämnda sätt redan
allt land beslagtagits, träder plötsligt lagen emellan
och ger de först ankomna privilegium på det, som de
varit nog lyckliga att i tid hinna besätta.
Ett sådant förvärvssätt kan naturligtvis icke
moraliskt försvaras. Allt vad en människa gör anspråk
på att få kalla sin oinskränkta privategendom, måste
hon, såsom ovan framhållits, kunna bevisa sig ha
förvärvat genom erläggande av något med det
förvärvade fullt likvärdigt. Men vilket personligt arbete
innebär blotta beslagtagandet av ett stycke jord?
Och för övrigt: vilket värde, frambragt av människors
händer eller hjärna, kan över huvud jämföras med
eller uppväga fördelen av att bli allena rådande över
en del av naturens oumbärliga, men ingalunda
obegränsade tillgångar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
