- Project Runeberg -  Rätt och orätt, en populär framställning af moralen /
53

(1909) [MARC] Author: Severin Christensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Naturlig och juridisk rätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vore på det hela taget större än dess olägenheter.
Man anser ju ej, att en enskild person genom att slösa
välgärningar på oss kan förplikta oss att åtlyda varje
befallning från hans sida. Intet utom frivilligt
godkännande kan förplikta oss till åtlydnad a priori av en
enskild persons eller ett samhälles befallningar, och
förpliktelsen gäller endast inom de gränser, som vi själva
uttryckligen godkänt.


Gent emot ett maktspråk få de moraliska
faktorerna ingen betydelse. Det är ju meningslöst att tala
om godkännande och löften, då sådana helt överlägset
undanbedjas. De måste för övrigt te sig tämligen
överflödiga, så länge viljan endast kan taga en
riktning — den av tvånget på förhand bestämda. Ett
verkligt löfte å min sida förutsätter, att jag satts i
tillfälle att välja — låt vara, att min valfrihet kanske
icke varit obegränsad. Men just staten stänger vid
valet alla vägar utom en enda. När man därför vid
upprepade tillfällen får se den demokratiska staten
jämförd med en förening, i vilken majoritetens
förfoganden äro moraliskt bindande, då glömmer man
att taga hänsyn till just det särmärke, varpå allt
beror. Vid inträdet i en förening förbinder man sig
att, så länge man är medlem, godkänna allt vad
föreningens erkända organ (t. ex. generalförsamlingens
majoritet) beslutar. Men då är man ju på förhand
medveten om, i vilken riktning och utsträckning man
såsom medlem av föreningen inskränker sin
handlingsfrihet. Man beslutar sig ju för inträde, först sedan
man frågat sig själv, om vinsten är värd uppoffringen.
Liksom man frivilligt bestämmer sig för inträde, lika
väl kan man frivilligt gå ut ur föreningen, om något
därinom skulle företagas, som man ej kan gilla.

Men i staten går man icke ut och in som i en
förening, man får där icke de fattade besluten sig
förelagda till godkännande, och kan ej göra något
förbehåll gent emot statens allsmäktiga ingripande i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:53:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattoratt/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free