Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Rättfärdighet och humanitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alldeles särskilt på sin vakt måste man vara,
när dessa varmblodiga känslor segla under falsk flagg
och förväxla sig själva med rättfärdighets sinnet. Ett
slående exempel härpå är det bruk, som allmänt göres
av ordet rättfärdighet till försvar för våldshandlingar
som i god mening iverksättas av politiska idealister.
Sålunda menar Ihering, att revolutioner kunna
rättfärdiggöras genom sina resultat: "De appellera till
historiens oomkullkastliga domstol". Vad skall då
denna domstol avgöra? Om resultatet visade sig. vara
till gagn eller olycka för folket. Men kan den detta?
Och i så fall: när kan en så ofelbar dom uttalas?
Även om dylikt på ett otvetydigt sätt kan avgöras,
har det i alla fall inte det minsta med verklig
rättfärdiggörelse att skaffa. En verklig rättfärdiggörelse
skulle bestå däri, att det kunde påvisas, att
våldshandlingen var föranledd av motsvarande förut,
begågna övergrepp.
Denna begreppsförvirring uppträder under ännu
värre former hos den andliga riktning, vilken under
hela det nittonde århundradet behärskat liberal och
radikal politik, det modärna svärmeriet för humanitet.
Till denna riktnings favoritidéer hör den falska
likhetstanken: att alla människor äro födda lika och
att, om denna likhet gått förlorad under livets lopp,
rättfärdigheten påbjuder, att den på nytt upprättas.
Denna förutsättning är för det första ren
spekulation. Iakttager man vilken barnskara som hälst,
skall man finna, att det finnes härskarnaturer, som
bli mera inflytelserika än andra och göra sig åtlydda
utan andra medel än deras medfödda anlag; på samma
sätt som det bland växterna givas vissa exemplar som
äro födda att härska över andra av samma art.
Jätteekarna exempelvis äro undantag, som ha medfödda
anlag att utveckla sig kraftfullare än andra. Det är
då en oerhörd missuppfattning, om man från principen
om rättfärdigt vederlag anser sig kunna härleda någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
