Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Samhällsreformen. Jag måste själv vara med vid de stora besluten - En jämförelse mellan länslistor och enmanskretsar - Ett svenskt frö till valreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
33
om vi vilja. Vi skola kunna sluta oss till en förespråkare var som
helst i hela riket, och vi skola själva få vara med vid avgörandena.
ETT SVENSKT FRÖ TILL VALREFORM
Tanken att ordna proportionella val i enmanskretsar är svensk;
det vet den, som skriver detta, allra bäst. Han har också ingående
kännedom om att argumenten för densamma, inför de ledande
personerna i Sverges riksdag och i dess konstitutionsutskott, spelat en
kanhända avgörande roll vid det svenska representationsskickets nya
gestaltning, då majoritetsvalen övergåvos.
Nedskrivaren härav kallades till konstitutionsutskottet av dess
ordförande, professor K. H. Blomberg, och fick inför utskottet föra
fram sina speciella argument för proportionsval i enmanskretsar.
Argumenten för proportionella listval kände man väl till förut, men
de hade icke mäktat övertyga. Majoriteten var emot proportionsval.
Men nu sprang en medlem av utskottet, lektor G. Elovsson, upp från
sin stol och sade: Detta skall kasta om allt om fjorton dar.
Lektor Elovsson omkastade sedan majoriteten i utskottet, och
därpå följde efter hand omkastningen i kamrarna. Nedskrivaren
härav känner många sådana omvändelser under de två riksdagar,
frågan behandlades, därunder han, i opposition mot sitt eget parti och
mot den politiska riksorganisation han själv satt i gång, samt på
egen bekostnad, låg i huvudstaden i månadtal, bara diskuterande
med den ena efter den andra, ungefär som han nu rest land och rike
omkring och diskuterat innehållet i denna skrift.
Han gjorde på det sättet sin lilla insats för minoriteternas
representation, sedan han under ett 20-tal år dessförinnan hjälpt till
att samla hundratusental för majoritetens rätt; han tog för resten
initiativet även till föreningsrörelsen för denna sak.
Vi veta som sagt att ledarna fingo en annan syn på frågan genom
argumentationen för proportionella val i enmanskretsar, vilken också
drevs i en på vår bekostnad utgiven liten broschyr. En av de
främsta ledarna, greve Fredrik Wachtmeister, skrev från Karlstad,
där han låg under förhandlingarna med Norge, att denna valform
var lösningen. Detta var således 1905. Flera av de stora
tidningarna skrevo om saken.
Alla ledare på den tiden, vilka poster de än hade eller hade haft,
blevo till sist fullkomligt villrådiga, och visste icke, på vilken fot de
skulle stå. Detta gäller även själva de ledande
regeringsmedlemmarna i de avgörande ögonblicken, ehuru de utåt läto så säkra på sig.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
