Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Samhällsreformen. Jag måste själv vara med vid de stora besluten - Helst obligatoriska och öppna val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
låt oss ändå först stanna vid detta fall. Det kan hända att vi där,
märkligt nog, finna just den starkaste uppfordran till ett inslående
på den motsatta vägen.
Det gäller vid röstningen i dessa ockuperade områden någonting
av oerhörd betydelse för de nu levande och för kommande släkten.
Skall verkligen en sådan sak avgöras på sådant hemligt sätt, att man
vid valet och efteråt egentligen icke vet, vad som skett, och så mycket
mindre då, vem som har ansvaret?
Myndigheterna veta ju, strängt taget, icke, hur det i själva verket
gått till vid en hemlig röstning, och den röstande vet det knappast
själv ens för sin egen del, ty varken han eller någon annan kan vara
säker om, eller få säker reda på, huruvida det icke varit något fuffens
med lapparna. Det finns kortkonster och trollkonster.
Säkerligen kommer det att bli ett evigt klagomål i framtiden om
dessa röstningar i de ockuperade områdena, och man kommer att
säga, att det icke gått rätt till. Vilken kan bevisa motsatsen?
Nyligen vart en fullkomlig villervalla av en omröstning i
franska deputeradekammaren, där man väl ändå bör vara tränad nog.
Man kunde efteråt icke reda upp, hur det hängde ihop. Vad skall det
då icke kunna bli i en kommun på landet?
Borde man icke i stället genom öppen röstning skapa absolut
klarhet vid sådana utomordentliga tillfällen? Samtiden fordrar det,
och framtiden fordrar det. Skulle icke söner och deras söner bestämt
få veta, var far ställt sig i det ögonblicket?
Skulle måhända fadem icke vara man att stå för sin mening?
En ovärdig tanke. Fadern, som i kriget riskerade livet för landet,
skulle icke han riskera en öppen röstning för sitt land? Vad är
röstningen för risk mot kriget?
De som föllo i striden för landet vördas för sin trohet av
landsman och fiende, och minnestavlor med deras namn vårdas även å
områden, som fråntagits folken. Skulle man då behöva tänka, att far
och mor på något håll skulle förlora i aktning för att de röstat med
sitt folk och enligt sin övertygelse?
På samma sätt i inre frågor. Det har funnits tider, då det varit
risk att ha en mening. Men våra föregångsmän ha stått för den
risken, och var skulle vi befinna oss, om de icke gjort det? Nu år
risken så gott som borta.
Alla veta vi, att vi tillhöra olika partier, men vi akta varann för
det. Det heter, att vi respektera varandras övertygelse, och det göra
vi nog också. Vi komma längre och längre i den riktningen. I den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
