Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Samhällsreformen. Jag måste själv vara med vid de stora besluten - En dansk samhällsfilosof, som också sett hur det hänger ihop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
43
som dock är hans naturliga uppgift, utan han uppträder som ett
slags suverän, ”ett gott huvud”, som tillåter sig att handla på egen
hand och söker finna sig tillrätta med de löften han gav på
valdagen så ledigt och jesuitiskt som möjligt.
Märkligt är det, fortsätter C., att den danska grundlagen i
stället för att hämma denna missuppfattade lust till självständighet rent
av uppmuntrar den. ”Riksdagsmännen äro bundna uteslutande av sin
övertygelse och icke genom någon föreskrift av väljarna,” heter det.
Vi anmärka härtill, att den svenska grundlagen ju har motsvarande
bestämmelser. Men Christensen säger här att även om grundlagen
önskade det, skulle den icke förmå fritaga den man, som bryter
sitt ord, ”på grund av att han fått en annan övertygelse,” eller
emedan ”förhållandena ändrats”, från moralisk skuld.
Det är endast det att förhållandet icke är kriminellt, som
grundlagen vill framhålla, menar Christensen, men ganska egendomligt är
det, tillägger han, att den så starkt understryker detta och icke
tvärtom såvitt möjligt söker åvägabringa garanti för att väljarnas
föreskrifter och representanternas löften noga iakttagas.
Emellertid är det så, säger Christensen i fortsättningen, att
intet av de representationssystem, vi hittills känna, ger valmannen
någon garanti för att hans röst får den vikt och betydelse som han,
den fullvärdiga och likaberättigade enheten i den stora gemenskapen,
kan göra fordran på, när det rör sig om avgörandet av det, som
angår de gemensamma intressena. Och detta fastän en mängd
mycket skarpsinniga huvuden i hela världen sökt utfinna tekniska
metoder i syfte att göra representationen till en så noggrann spegelbild
av väljarmassoma som möjligt. Redan Sieyés säges ha tillbragt
halva sitt liv med att uppkonstruera valmetoder.
Severin Christensen ifrågasätter kortare valperioder,
återkallande av representanten, röstning på en man, den man hälst vill ha,
och då vem som hälst i hela riket, samt röstning i riksdagen med
val-manstalen såsom vägar till ett bättre tillstånd. Att anställa allmän
folkomröstning var gång man skall fatta ett beslut, betecknar han
som praktiskt omöjligt i nutidens stat; folket skulle bli alltför
upptaget av att rösta i offentliga angelägenheter.
I fråga särskilt om utrikespolitiken säger Severin Christensen:
Det båtar föga att medborgarna kunna bestämma, hur alla inre
angelägenheter böra skötas, då de samtidigt sakna all kontroll över
de människor, som leda folkets yttre öden. Man riskerar, säger
han, att diplomatien blir ett redskap för enskilda intressen, till
exempel för en grupp finansmän eller för en självrådig regering, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
