Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Kreditens omläggning ger oss de pengar vi behöva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
ett år och droges då ut ur rörelsen igen, därvid dragande med sig
även de sedlar, som utgjorde räntan, samt skulle under lånetiden bara
öka varumängden och höja penningkraften.
De sedlar, som staten släppt ut till mellanhänder, tynga
sedel-maiknaden vida mer. Ingen vet egentligen, när de komma tillbaka.
Men direkt sedelutgivning för småbrukets driftslån behövs som
sagt icke, och bör icke förekomma, då enskilda lån bjudas. Man bör
framför allt uppmuntra den enskilda sparsamheten och det enskilda
strävandet efter välstånd. Detta bör ju ändå vara målet och är rätta
vägen även till samhällets välstånd.
Men själva amorteringslånet, om penningar ej stå att få till
detta? Vart skall man då vända sig? Vi ha ju för resten sagt, att
den allmänna krediten ej bör anlitas för de rena fastighetsförvärven,
utan bara för driftslån.
Ja, men vi göra ett undantag just för de egna hemmen. Vi göra
det därför att de äro ett allmänt intresse och emedan de röra sig inom
en begränsad summa, samt därför kunna komma alla till godo. Denna
plan anpassar sig fullständigt åt alla håll. Det går ihop, hur man än
vänder sig. Det är logik i den, fast man hoppat hit och dit.
Inlåningen till statens egnahemslånefonder må äga rum utan det
där villkoret om produktion och korta lån. Men då öppnas på samma
gång det rikaste tillflöde av pengar från kassor, myndlingar o. s. v.,
som söka längre och trygg placering. Egnahemsrörelsen skall icke
lida brist på pengar för amorteringslånen heller.
Förmodligen kunde, om det behövdes, även själva
amorteringsfonderna fyllas med nya sedlar. De bleve ju inlösta även de i sinom
tid, och därtill med ränta.
Som vi förut sagt skulle ett amorteringslån med 4 procents ränta
och fyra procents amortering inlösas på 17.5 år. Det betyder, att
efter sex år skulle 48 sedlar av hundra, eller så gott som hälften,
ha återkommit i riksbanken, och genom att köpesumman år ifrån år
pressades in i produktionen, skulle den ständigt bidraga till ökning
av varuproduktionen och uppehållandet av penningvärdet.
Vi ha här redan sedan gammalt något som heter riksbankslån.
Riksbanken utlånar direkt begränsade belopp, högst 12,000 kr., att
amorteras på fem år. Lånen tagas direkt av bankens sedlar, eller
av bankovinsten, som det heter, medan pengarna i exempelvis
egna-hemslånefonden först upplånas på något håll.
Det är icke många som känna till dessa riksbankslån, men en
och annan som fått reda på dem begagnar sig av dem med fördel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
