Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Skatterna få ej riva omkull vårt nya samhällsbygge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
127
Det kan ock hända, att man bara höjer och höjer skatten för ett
eget hem. Men detta är ju också att slå ihjäl småfolkets
framtidsplaner. Därför har även hr Lindhagen nu motionerat, att sådan
höjning i skatten ej må förekomma, förrän det nya hemmet bytt ägare,
detta ehuru hr L. ju har radikala åsikter i jordskattefrågan och andra
frågor. Just nu se vi från Danmark ett liknande yrkande.
Man måtte annars tro att man löst något genom att bara lasta
på skatter; särskilt synes man ha trott så i jordfrågan. Nu gå vi
visserligen icke gäma djupare i denna eller i andra frågor, än till
de egna hemmen och småbruken. Men då är det icke
skattebelastningen, utan skattefriheten inom en liberal gräns, och i alla händelser
den mest bestämda och humana skattebegränsning, som löser
problemen. Hur jordbeskattningen löser dem, ja, det kan man se i vissa
av österns länder, där den stora massan ibland kastats i svältande
slaveri genom en utsugning, som på denna väg tagit hälften av
arbetets frukter, och mer än det.
Om det egna hemmet och produktionen för egna behov
skyddades i skattehänseende, skulle egnahemsbyggandet och
självproduktion främjas, vilket just är vad som bör ske. Skatterna må tagas
av hyresvinster, försäljningar till andra, räntor, lyxkonsumtion och
överkonsumtion. Ju mer man för övrigt på det sättet kunde lära
sig den hälsosamma läxan att genom sparsamhet begränsa skatterna,
desto bättre.
Det skulle på det sättet inför beskattningskraven bli två slag av
kapital och inkomst. Det är för resten vad vi i Sverige redan ha,
och vad vi haft, och vad finansministern nu börjat tala ganska
mycket om. Det är intet nytt alls detta heller. Vi ha det bevillningsfria
avdraget, och vi ha haft frälset. Det bevillningsfria avdraget skulle
bara höjas, så att det verkligen betydde något — det yrkas ju nu
också av dem det gäller —, och det skulle omfatta även de indirekta
skatterna. Främst borde det väl få verka å sistnämnda område, där
trycket å småfolket är tyngst.
Och inte heller den tanken är ny. Återbäring av tullarna ha
vi också haft förut en gång, men en restitution i klump, som icke
vidare förmådde glädja den enskilde, nämligen avsättningen av
diverse tullmiljoner till arbetareförsäkringsfonden. I England
förekom också under kriget en återbäring av tull.
Genom exakt återbetalning till den enskilde inom viss
bevillnings-fri gräns av tullar och vissa varuskatter skulle man inom ett
protektionistiskt system kunna få fram en verklig frihandel inom samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
