Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - En tanke i fråga om riksdagens arbetssätt - Ytterligare om hemegendomen och hemskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
vore undangjorda, när den samlas, och om programmet för arbetet
låge i huvudsak färdigt.
På några få dagar kunde riksdagen då expediera, vad som nu
tar veckor. Riksdagsmännen kunde få resa hem igen och komma
tillbaka då och då. De kunde få sköta sina vanliga affärer, som
nog många av dem skulle vilja göra, och icke bliva yrkespolitiker
som nu.
Eller rättare sagt, nu kan knappast folk från praktiska livet
deltaga i riksdagsarbetet, utan det måste bli dessa yrkespolitiker och
funktionärer, men det är det praktiska livets människor som
företrädesvis skulle vara där.
YTTERLIGARE OM HEMEGENDOMEN OCH
HEMSKYDDET
I fråga om hemkapitalets undandragande från de ekonomiska
virvlarna och dess säkerställande för envar ha vi varit så utförliga,
att här knappast något mera är att säga. Men vi skulle endast till
sist vilja koncentrera oss till en fråga, som vi nyss framställde till
en av våra statsmän:
Hur kan man ha hand om en stat, hur kan man tala om
statskonst, utan att som sin allra första uppgift sätta just detta, att varje
medborgare skall få någonting tryggat för sig själv och sin ålderdom?
Alldeles ofrånkomligt borde väl denna uppgift höra till staten. Men
i vilket trontal eller vilken partiproklamation hörde man något sådant ?
Tidigare var det tjänstemännen, som dirigerade staten, och de
sökte minsann trygga sig själva genom löner, ålderstillägg och
pensioner. Gemene man fick ingen trygghet alls, men hur illa han än
hade det, nog fick han betala till tjänstemännens löner, ålderstillägg
och pensioner.
Nu ha tjänstemännen blivit makade åt sidan, och nu sitta även
de ganska trångt. Deras löner och pensioner försvinna med
penningvärdet, och nu tycks statens uppgift vara, att icke trygga något
för någon. Visserligen ha vi fått något, som heter folkpension, men
när tjänstemännens ordentligt tilltagna pensioner försvinna, så kan
det så mycket mindre bli något av folkpensionen, som icke var något
från början.
Tryggheten för oss alla måste skapas på andra vägar, men härom
talar ingen statsman i något parti. I bästa fall går partiets
stats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
