Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Bondens sparslant och festen på krogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ÖO
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
vill man ha till kommunen, och så en del till staten och till andra
håll. Andra klasser tycka icke heller att det skadar, att den lille
bonden får betala ett par tre hundra kronor, ty så mycket få de betala
själva, och de tycka att bonden har det minst lika bra som de.
Men vi ha sagt: Tänk er för vad ni gör. Hav respekt för den
lille bondens behållning! Akta er! Det kan vara en orätt ni begår.
En stor del av den där behållningen är kanske avsedd för räntor.
Tänka ni inte ens räkna undan räntorna?
Nej, det tycks intet parti tänka på. Man skall beskatta bort
bondens hela så kallade vinst, även om han är skyldig hela vinsten
i räntor, ty annars kan inträffa, att kommunen ej får någon skatt,
säger man. Och på sätt och vis har man rätt, så länge man lägger
den behållna inkomsten av en näring till grund för skatten.
Ty då skulle kunna inträffa, om näringarna allmänt gå utan
vinst, eller om deklarationerna äro oriktiga, att arbetare och
tjänstemän finge betala alla skatter, och det är naturligtvis lika orätt. Men
just därför är det, som man måste lägga om hela skattegrunden, så
att sådan orätt icke drabbar åt någotdera hållet.
Men antag i stället att bonden är skuldfri. Blir det rätt ens
då? Han har avbetalat sin gård genom sparsamhet och omtanke
år efter år. Hari har nedlagt ett .kapital i sin gård. Vill ni
verkligen beröva honom räntan på detta kapital, medan andra få åtnjuta
ränta på sina kapital? Och tror ni att en bonde i våra tider går in
härpå? I de mörka tidsåldrarna kunde det gå, men icke nu.
Vi säga vidare: Det är något värre än en orätt ni gör; det är
en dumhet. Vet ni, vad de där 500 kronorna skulle användas till?
Jo, till ytterligare en ko, så att ni kunde få ned det höga
mjölkpriset, som nu trycker er så djupt. Eller de skulle användas till en
grundförbättring av den svenska jorden, så att den för bam och
barnbarn, kanske för edra egna barn, skulle bli ett tryggare och
lyckligare hem än nu. Vinsten är nog redan så använd, om det är en
bonde av rätta sorten.
Ja, men, säger ni, bonden går till krogen och super upp hundra
kronor. Gör han det? Det blir en annan sak. Då får samhället
företaga en särskild uppgörelse med honom, liksom med alla, som
gå på krogen. Men exemplet på denna uppgörelse förlägga vi hellre
till en guldkrog i Stockholm.
Där samlas ett sällskap i siden och juveler. Där dukas upp de
kostbaraste rätter, där förstöres på en enda kväll mycket mer än
bondens hela årsförtjänst. Det behöver inte vara stort sällskap eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
