Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Här skall sugas och festas och spelas - Hör inte nationsmedlemmarnas ekonomi till nationalekonomien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
309
undertryckta länder får höra talas om, att jordens brukare få avstå
hälften av sitt arbete, och mer än det, till utsugare och tyranner, åt
vilka de blivit vasaller. Men det är väl icke bättre, om det sker
hemma.
Är nu detta nationalekonomi? Och vad är principen i det hela,
om inte möjligen den principen, att här skall sugas och festas och
spelas så mycket som möjligt?
HÖR INTE NATIONSMEDLEMMARNAS EKONOMI TILL
NA TIONALEKONOMIEN?
En annan sida av problemet. En annan fråga rörande
nationalekonomien. Har icke nationens stora massa någon plats i systemet ?
Är icke nationalekonomien något för den?
Vi ha då först den delen av nationen, som säges besitta
real-egendom, bönder och husägare. Vare sig de ha skuld eller ej, så
svara de ju i yttersta hand med denna sin egendom för de
skuldförbindelser, i vilka landet invecklats. Om nu exportnäringarna
strypas, om det ekonomiska tillståndet förvärras, om skulderna ökas,
eller om de utan att ökas kanske bli mångfaldigt mer tryckande än
nu i alla fall, ja, då får ju den jordbesittande delen ligga i så mycket
mer för att hålla uppe det hela.
Samtidigt kunna produktions- och valutaförhållandena i världen
bli sådana, att jordbrukarna rent av förlora på sitt arbete. Men ändå
måste de betala skatterna, och kunna de inte, så få de sänka sig än
djupare i skuld. Detta kan bliva det ekonomiska resultatet för den
klass, som anses bäst ställd i nationen. Och för att uppehålla denna
nationalekonomi, denna rättslära, bekosta de och vi alla stillsamt
lärostolar vid högskolorna!
Ack, vårt trohjärtade folk, så det litar på sina ledande klasser!
Vi läste nyss ett åttasidigt brev från en svensk i Amerika, en dalkarl,
där varje rad vittnade om denna trohj ärtenhet och heder. Hade vi
plats, så skulle vi vilja trycka av det för att bevisa, vad vi säga.
Vi träffade strax härpå en annan man, en enkel arbetare, som lade
upp sina planer för sig och sin familj och berättade vad han redan
gjort. Man greps även här av varje detalj. Sådana iakttagelser
skulle envar kunna göra, som öppnar ögon och öron. Vi komma just
ihåg, huru vi nattetid, då vi efter försenade arbeten gingo vägen fram,
hörde en lemmalytt man hamra på sitt hus för att få det färdigt —
mitt i natten vid 2-tiden — natt efter natt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
