- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
382

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Omöjligheten att fuska - Kontrollen ovanför normalgränsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382 DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

dig att stämpla i köparens bok, annars får han böta tiofalt, och
bevismaterialet har han i varje fall lämnat genom stämplingen i sin
egen bok. Dessa kunder ha själva intresse av att få in stämpeln i
sin bok, ty det ger dem tio procent av köpesumman. Och
taxeringsnämnderna kunna slutligen med stickprov utöva kontroll, om
verkligen mera kontroll skulle behövas, alldeles som bostadstelefonerna
kontrolleras med stickprov. Skulle verkligen icke detta vara nog ?

Här äro alla oegentligheter helt enkelt otänkbara. Själva
utgångspunkten kan aldrig rubbas. Det vore ju inte värt att försöka
att röra sig med en sedel, som icke instämplas. Den har intet värde.
Man kunde lika gärna söka göra affärer med reklamlappar, som äro
tryckta i form av sedlar. En och annan gång har detta gått, därför
att lapparna haft en viss likhet med sedlar, så att mottagaren låtit
lura sig. Men icke skulle det gå att lura någon vettig människa, om
man genom uraktlåten stämpling öppet förklarade, att man lämnat
ifrån sig en värdelös papperslapp.

Detta är ena fasta punkten, eller rättare en hel samling av fasta
punkter. En annan är den, att utgifterna naturligtvis icke kunna
överstiga inkomsterna. Försöker jag att utprångla en sedel, som jag
icke fått på legitimt sätt, så blir, enligt det föregående, sedeln i alla
fall instämplad som utgift i min bok. Mottagaren av sedeln är ju
vid högt straff skyldig att prestera fram en motstämpling för varje
stämpling, som han själv gjort. Men är då beloppet i fråga icke
förut instämplat som inkomst, så komma ju i boken utgifterna att
överväga inkomsterna, och detta synes genast, om man kommer till
en bank, eller då boken vid årets slut kommer till taxeringsnämnden
— det synes kanske hos vilken handlande som helst —, och det är
belagt med straff, det är belagt med straffarbete, ty det vore ju
detsamma som utprångling av icke bokfört, det vill säga, olagligt mynt.
Det kan således icke komma i fråga, och som sagt, det kan icke finnas
någon frestelse till det heller nedom normalgränsen.

KONTROLLEN OVANFÖR NORMALGRÄNSEN

Ovan normalgränsen kan läget vara ett annat. Där bliva
skatterna tunga och man skulle kunna vilja komma undan dem genom
att dölja sin konsumtion. Icke strax vid gränsen, ty där verkar skatten
icke farligt alls. Men längre upp. Här ha vi då emellertid en annan
kontroll. Handlanden får vid vite icke gå ett öre över normalgränsen,
utan att skatten är betald på förhand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free