Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Funderingar inför guldmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
409
FUNDERINGAR INFÖR GULDMYNTFOTEN
Det är en sak till, som skulle regleras och kontrolleras. Det är
myntenhetens verkliga värde tid efter annan i förhållande till varorna.
Detta värde bör naturligtvis hälst vara detsamma år ifrån år. Med
myntet mäter man värdena, och ett metermått, som jag har i dag, vill
jag naturligtvis skall vara av samma längd nästa dag, sade professor
Knut Wicksell härom i ett diskussionsinlägg.
Är myntvärdet stabiliserat, då vet den, som har en slant, från
tid till tid vad han besitter. Då först kan en slant bli en trygghet
på hans ålderdom. Då vet den, som har en lön, vad han åtnjuter
år efter år, och det kan bli lugn i lönefrågorna. Då kan det bli
stabilitet i varupriserna, i produktionen och handeln. Under nuvarande
kastningar i penningvärdet kommer allt i gungning.
Nu har det ju varit meningen att guldmyntfoten skulle svara
för denna stabilisering. Först har man till sedeln mätt ut en viss
mängd guld, och sedan skulle sedeln giva en varumängd, motsvarande
guldets värde. Man skulle kunna välja vilket man ville, att taga guld
ur riksbanken eller varor i allmänna marknaden för sina sedlar.
Men guldmyntfoten har icke mäktat fylla nämnda uppgift.
Sedelmängden har måst utspädas utan hänsyn till guldtäckningen;
sedelvärdet har fallit. Det kunde således bli fördelaktigare att taga ut
guld från banken. Litet var skulle ha insett det, och det skulle ha
blivit rusning till banken. Skulle guld ha utlämnats från riksbanken
i enlighet med de gamla utfästelserna, så skulle det snart ha tagit
slut. Därför ha guldkassorna blivit stängda såväl i Sverge som på
andra håll.
Men antag att denna stängning icke behövt äga rum. Antag att
även nu guld utlämnades mot sedlar, liksom under den gamla goda
tiden, vilket då kunde gå för sig, därför att guld och sedlar hade
ungefär samma värde. Guldet skulle ju då i regel gå tillbaka till banken
igen för att bli räntebärande. Men låg i detta system någon som
hälst garanti för ett permanent förnuft i penninggången? Låt oss
tänka efter.
Antag att någon person snott till sig åtskilliga miljoner av
penningkapitalet, och det är ju inte alls omöjligt. Han hade någon miljon
förut. Med de räntor, som man nu drivit det till, dröjer det icke
många år, förrän den fördubblats. Genom börsspel kan han vinna
någon miljon i en hast.
Så får han för sig att han skall lämna landet och ta sina pengar
med sig. Han får också för sig, att han vill ta dem med sig i guld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
