Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Salmis vidsträckta socken, som utbreder sig Oster
om Impilaks ock når riksgränsen, erbjuder vftnnen’af en
enslig skogstrakt med en ursprunglig
Oofolkning-synnerligt intresse.
Från. Pitkäranta går landsväg, med gftstgifverier, lilngs
Ladoga stranden till riksgränsen,_ 55 km, men" förtöfrigt
äro vägarna i detta område primitiva. Befolkningen, till
öfver vägande del af grekisk ortodox trosbekännelse, talar
ett ined rvska uttryck rikt uppblandadt språk.*; Dess
seder ock bruk äro i mycket afvikande från de
västligare socknarnas ock mycken vidskeplighet råder ännu,
ehuru väl en stigande folkbildning omsider spridt
kunskapens frön i dessa gränsmarker.
Vid riksirrÄnsBii ält Ghistaf Adolf efter fre ti en i Stolbeva 1G17 nppresa
en gränssten med inskriptionen : »Huc Regni posuit finos Gustavas Adolphus,
Kex Svecoram, fausto numine duret opus» (—här satto svenskames konung
Gustaf Adolf sitt rikes gräns; må hans verk under en nådig försyns hägn
blifva boståndande).
5, Sorda vala—Ladoga—S:t Petersburg.
Ladoga stora sjö, mod en längd af 208 k ra i NN"W till SSÖ och on
största bredd af öfver 126 km, upptar en areal af c. 18,130 kvkm. Don
bildar, oiu man frånser don jämförelsevis obetydliga skärgårdon utanför do
finska stränderna, en enda stor och öppen fjärd, i norra delen här och där
beströdd mod några få, mest onstaka öar, bland hvilka Valamo och Mansin
-saari (i Salmis) äro do största. —Ladogu upptar on mängd dolvis botvdando
tillQödon; från don finska sidan är främst Vuokson att beaktas, därnäst
Läskelä å ifrån norr; do största ryska tillflödena äro Svir ( Syväri) och
Wolchow, hvilka utgjuta Onoga och Ilmens betydande vattenmassor.
Ladoga utflyter i finska viken goiioui den breda, lugna Nova floden. — Sjöns
yta ligger vid normalt vattenstånd c. 5 m öfver Finska vikens nivå.
Förändringarna i vattonhöjden äro dock betydliga, beroendo af dot vidsträckta
område, som utgör Ladogas sammolbäckon. Vid snösmältningens inträdo
stigör vattnet och når sitt maximum i maj och juni; härofter begynner dot
att sjunka. Kustorna äro inom den finska delen af Ladoga från Vuokson
mynningen ända till den ryska gränsen och på don östra sidan bärgiga; don
södra och sydvästra kuston ter en flack, sandig strand.
Seglatsen på Ladoga är liflig- och bedrofs ända till senasto tider nästan
uteslutande af landtmanna fartyg mod egendomlig, primitiv konstruktion,
s. k. »soimor». af hvilka en dol äro ganska stora, försedda mod tro master.
Dossa farkoster kunna icke kryssa, så att det ofta händer, att de, efter att
lyckligon hafva förts af gynsamma vindar från ena sidan af sjön till den
andra, vid omslag af vinden åter fått länsa tillbaka till sin utgångspunkt.
Vid Schlysselburg finnor man icke sällan ofantliga flottor af lastado soimor,
som invänta läglig vind för färd norrut. På de senaste åren ha forbättrado
förhållanden inträdt genom att sjodugliga seglare af modern typ byggts. —
Farlederna äro numera utprickade och fyrar uppförda på floro ställen.
Navigationen försvåras dock af ofta plötsligt uppståondo starka stormar med
svår sjögång äfvonsom af täta dimmor.
, Sordarala—S:t Petersburg med ångbåt.
På Ladoga underhälles regelbunden ångbåtstrafik
mellan Sordavala ock S:t Petersburg med anlöpande af
ett antal mellanliggande hamnar. Båtarna äro snabb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
