Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérska perioden. Sedan den store snillrike konungen Gustaf III var död,
slocknade kort derefter flere af de strålande stjernor, hvilka illustrerat hans i
litterärt afseende lysando hof. Konungen sjelf dog 1792, Lidner 1793, Kellgren,
Bellman och Schröderhcim 1795. Det afbräck svenska vitterheten härigenom led
föranledde en viss förändring deruti, då Leopold 1793 börjat utgifva tidningen
Extra Posten, hvarigenom lian sedan höjde sig till hennes ledare. Litteraturen
fortgick väl i hufvudsakligast samma anda som förut, men fick en mer praktisk
prägel; isynnerhet gjorde naturvetenskaperna stora framsteg, och under denna
tid uppträdde Berzelius och grundläde sin europeiska ryktbarhet. Eilosofien tog
mindre fart, emedan denna vetenskap var mindre väl ansedd af regenten. Den
teologiska litteraturon fortfor att, liksom i föregående tidehvarf, förnämligast
utgöras af predikosamlingar. Romanlitteraturen började äfven nu bli omtyckt,
särdeles genom öfvorsättningar af Kotzebues och Lafontaines arbeten, hvilka
begärligt lästes.
Med år 1810 började ett nytt tidskifte i svenska litteraturen, medelst
ut-gifvando af tidningen Polyfem, redigerad af J. G. Askelöf, och tidskriften
Plios-phorm, af Atterbom och Palmblad; derpå följde 1712 Poetisk Kalender, af
Atter-bom; 1813 Svensk Litteraturtidning, af Atterbom och Palmblad. Dessa med flere
litterära skrifter antogo en förut icke begagnad ton, och deras författare, kallade
“romantiker“, beskylde föregående tidehvarf att med alltför mycken ensidighet
hafva följt den fransyska bildningen i dess alla riktningar samt yrkade en
närmare anslutning till tyska litteraturen, dels för dennas värde i sig sjelf, dels
för språkets frän dskap med svenskan. En strid uppstod nu mellan de båda
partierna, hvarvid nya skolans meningar förfäktades af Svensk Litteraturtidning och
do gamla åsigterna försvarades af Allmänna Journalen. Denna, strid fortfor i
flera år, tilldess den småningom aftog och slutligen upphörde. Ännu ett annat
litterärt parti med Geijer, Ling och Tegnér i spetsen, de så kallade “Göterna"
började nu i synnerhet i tidskriften Iduna med varmt intresse omfatta Sveriges äldre
historia och litteratur, hvaraf följden blef noggranna forskningar i runskrifter och
andra fornlemningar, samlandot af gamla folkvisor, sånger och sagor samt
hufvudsakligast den fornnordiska mytologiens användande i så väl poesi som de öfriga sköna
konsterna. År 1820 började utgifvandet af tidningen Argus, och med denna kan den
politiska tidningslitteraturen här i riket anses hafva blifvit väckt till lif, livarefter
den fått en förut okänd vigt och allmänlighet. Pä samma gång, och måhända
i följd häraf, har också, särdeles på senare årtiondena, ett i forna tider ej ens
anadt kunskapsbegär uppstått i nästan alla samhällsklasser, och böcker och skrifter
i alla vetandets grenar hafva gjort svenska folket till ett af de mest upplysta
på jorden. Bland de många författare, som sålunda uppträdt, hafva visserligen
icke alla vunnit en större ryktbarhet eller något inom vetenskapen lysande namn;
dock saknas ingalunda hvarken blixtrande snillen eller grundliga forskare, hvilka
med sina för allmänheten framlagda litterära foster så väl höjt den estetiska
smaken som tillfredsstält och på samma gång ytterligare rotat det väckta be-
hofvet af själaföda. Af dem, som under detta tidehvarf vunnit mesta ryktbar-
heten, anföras följande:
Afzelius, Arvid August, kyrkoherde, f. d. b maj son. Birger och hans ätt. Minnesteckningar.
1785, d. d. 25 sept. 1871: Folkvisor. Svenska Om själens helsa.
folkets sagohäfdcr. . Bremer, Fredrika, f. d. 17 aug. 1801, d. d. 31
Almqvist, Carl Jonas Ludvig, rektor, f. d. 28 nov. dec. 1865: Hemmet. Grauuarue.Hertham.fi.
1793, d. d. 26 sept. 1866: Törnrosens bok. romaner. Ilemmen i nya verldcn.
Amorina. Romaner. Folkskrifter. Språkläror. I Bottiger, Carl Vilhelm, professor, f. d. 15 maj
Atterbom, Per Daniel Amadeus, professor, f. d. 1807, d. d. 22 dec. 1878: Lyriska dikter.
19 jan. 1790, d. d. 21 juli 1855: Lycksalig- Minnesteckningar.
hetens ö. Blommorna. Fogel Blå. Svenska Carlén, Emilie, född Smith d. 8 aug. 180/, gift
siare och skalder. 1827 med d:r A. Flygare, omgift 1841 med
Beskow, Bernhard von, hofmarskalk, f. d. 19 J. G. Carlén: liomaner.
april 1796, d. d. 18 okt. 1868: Torkel Knuts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
