Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egyptiernas historia omtalar Apollo som en prins af utomordentlig skönhet och lika utmärkt
äfven till själens egenskaper. Sedan han lärt Egyptierna flere vetenskaper och konster började
han, i förening med Neptunus, att anlägga staden Troja, hvarefter han drog igenom Greklnnd,
hvars vilda invånare han vann genom musikens makt, gaf dem deras första begrepp om konster
och vetenskaper samt fördelarne af ett clviliseradt lefnadssätt. Slutligen nedsatte han sig i Delphi,
der han löt uppbygga ett palats eller tempel. Den vishet, hvarmed han betjenade alla
rådfrå-gande, och den säkerhet, rned hvilken han förutsade himlakropparnas gång, månens skiften,
förmörkelser in. m., föranledde helt naturligt till den tron, att han var mer än en vanlig menniskn,
hvarför han också blef upptagen bland gudarna. Han9 bild föreställes alltid som en ung man
utan skägg; men hans attributer öro olika efter de egenskaper han skall föreställa; som solgud
har han en krona af strålar och på handen en tupp samt genomfar luften på en vagn, dragen
af fyra hästar. Såsom musikens och skaldekonstens gud har hau en lagerkrans om sitt lockiga
hår och en lyra i handen; stundom har han bredvid 9ig ett altare, en trefot och åtskilliga
konst-närsverktyg. Någon gång synes han äfven med en båge i handen och ett pilkoger på ryggeu.
Bland djureu tillcgnades honom svanen, tuppen, korpen och gräshoppan, bland träden var lagern
helgad åt honom.
Apollo hade många tempel; men det förnämsta var i staden Delphi, vid foten af berget
Parnassos. I detta tempel var det meBt beryktade af alla Orakel, hvarmed förstods af religionen
helgade siarennstalter, der af gudarna mcddeladt svar kunde erhållas på framstäldn frågor. Sådana
svar erhöllos på flere sätt, såsom att en röst hördes inuti gudabilden, att bildens lemmar voro
rörliga och visade vi9sn tecken, att rösten hördes ur en djup håla, att både frågor och svar skedde
genom presterna, än muntligt, än skriftligt, o. s. v. Delfiska oraklet i Apollos tempel bestod i
cn djup håla i berget, öfver hvilken stod en trefot; på den satt en preslinna, kallad Pythia och
som, inspirerad af ångor från hålan, tolkade gudens ord. Den, som ville fråga oraklet, blef först
renad och badad, måste sedan bikta och offra, hvarefter han infördes på tempelgården och fick
bevittna en mängd ceremonier nf presterna; slutligen hörde han vissa ljud fråu den på trefoten
sittande Pythia, hvilka af prosternn tolkades som gudens svar på den framstälda frågan. Dessa
svar afgåfvos alltid i förtäckta ordalag, så affattade, att de kunde uttydas på flere sätt. Sedan
Grekland kommit under romerska väldet, förlorade dessa slags godaförfrågningar alltmera sitt
förtroende, emedan romarne föraktade alla sådana spådomar, och upphörde alldeles efter Kristi födelse.
Ceres, hos grekerna Dometer, den fruktbärande jordens symbol och åkerbrukets
gudinna, dotter af Saturnus och Ehea. Hon lärde menniskorna att odla jorden,
så säd, skära den och baka bröd deraf, äfvensom att bearbeta ull och deraf göra
kläder. Som af dessa göromål uppkommo samhällen och lagar, dyrkades Ceres
äfven som gudinna för råmärken och lagstiftning.
Ceres afbildns som en mnjestätisk matronn i en lång klädnad; på hnfvudet .bar hon en krans
nf ax och vallmo, i ena handen en fackla och i den andra en vallmo, stundom också ett
ymnig-hetshorn och en skära; brösten iiro mycket fylliga. Ett gult draperi på hennes sida drägt ger
en passande anspelning på den mognade säden. Stundom synes hon åkande på en vagn, dragen
af elefanter eller drakar, på fård att söka sin bortröfvade dotter.
Neptunus, hos grekerna Poseidon, liafvets gud, son af Saturnus och Ehea,
alltså broder till Jupiter och Eluto. Då Ehea framfödt Neptunus, dolde hon
honom i ett fårhus och visade Saturnus en fö! unge, den hon sade sig hafva
framfödt, och hvilken han uppslukade. Neptunus maka hette Amphitrite. Såsom
konung öfver hafvet ansågs han äfven såsom beskyddare af öar, hamnar m. m.
Neptunus tros liafva varit en furste med detta uamu, som lärt folket seglingskonsten och
deraf blifvit ansedd såsom hafvets beherskare Som sådan afbildas han med en naken, kraftfull
kropp, bister uppsyn, yfvigt skägg och långt fladdrande hår samt en treuddig staf eller gaffel i
handen, än stående eller sittande på liafsvågorna, än i en vagn dragen af sjöhästar, oingifven af
delfiner och andra sjödjur. Bland djuren var hästen helgad åt honom.
Pluto, hos grekerna Aides eller Pluton, underjordens gud, son af Saturnus
och Ehea, riiddades af sin mor på det sätt, att, sedan han var uppslukad af
fadern, hon gaf denne kräkvin, hvaraf han måste äterlemna det förtärda. Såsom
herskare öfver det under jorden fördolda, var Pluto förnämligast regent öfver
de döda och deras vistelseorter, Elyseiska fälten och Tartaros; men emedan alla
metaller också påträffas under jorden, ansågs han tillika såsom rikedomens gud,
i hvilken egenskap hans namn vanligen förändrades till Plulus. Hans maka var:
Proserpina, hos grekerna Perscphone, dotter af Jupiter och Ceres; hon var en
sinnebild af det utsådda sädeskornet, ty hon skulle livart år vistas sex månader
hos Pluto och fick den öfriga tiden vara ofvan jord hos sin moder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
