Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
mersamma tiden och sedan. Jag var hos dem i mer
än ett år, innan jag blef så ofärdig som nu; och
efter den dagen kom jag bjt, till denna kära vännen,
hos hvilken jag nu länge sysselsatt mig så, som ni i
dag sett, med de fattiga små. O! huru lycklig, om
jag får vara redskapet, hvarigenom någon af dem
föres att tidigt sluta sig till Jesu hjerta, tidigt söka sig
in i den hamn, der trygghet finnes mot alla lifvets
stormar och bränningar! — För egen del känner jag
mig så säll vid detta hjerta, så trygg i denna hamn,
att jag med sanning kan säga: Ingen önskan står mig
åter. Icke ens den att dö; ty jag vet han kallar mig
när don behagliga tiden kommer, och till dess skall
han uppehålla mig här. Han låter mig dagligen
erfara att der synden öfverflödade, der öfverflödar
nåden mycket mer.
— Och hvad gör det hur dyster ungdomssagau
till en tid kunnat vara, när den blott ändas med
denna saliga erfarenhet, — sade Ada rörd. — Tack,
min Karin, tack för ditt förtroende! Och lofvad vare
Gud for det sköna, glada slutet deraf. Men nu vill
jag också veta något om dig i ekonomiskt afseende.
Der blir sagan återigen bedröflig, fruktar jag.
— Åhnej, Gud ske pris, — svarade Karin gladt.
— Mina behöfver äro ej många, och mina små äro väl
fattiga, men ej så fattiga, att ej de flestas föräldrar
komma ut med att ge mig en tolfskilling i veckan
för det jag läser med dem; eller göra do oss andra
små tjenster, som äro lika goda. De vilja heldre ha
barnen här, än skicka dem den långa vägen till
skolan, som är nästan i andra ändan af staden. Det är
blott ett par som ingenting kunna betala, och ändå
tycker jag att det är dem, som jag har mest utaf, ty
de ge mig tillfälle att utöfva en liten välgerning,
äfven jag i min ringhet.
— Och du kan lefva på de der tolfskillingarne ?
— Mycket väl, ty min snälla Eva är ej dyr emot
mig, och hon ställer så väl med allting, att det blir
drygt för oss. Jag kan till och med ibland sätta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
