- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
66

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

ingen omfattar lättare trons hemligheter. Ett barn
behöfver ej många ord af hjertats enkla och varma
språk för att göra "det stora språnget"" från
obekantskap till kärlek. Och de små Stjernefältarne voro
barn både i sinnets böjlighet och okunnighet. — Men
farbror Adrian var för klok att gifva dem mycket på
en gång af den sunda, men starka föda, som för dem
var så ny. Han afvexlade det allvarliga ämnet med
andra af lättare art; och sjelfva leken försmåddes icke
af den gamle, som ej glömt att vara barn, fastän han
börjat gråna. Blott en stund läste man i Bibeln; men
genom den vördnad och uppbyggelse, hvarmed han
då afhörde och Ada föreläste, förmanades flickorna
bättre än genom ord, att göra detsamma; och genom
någon enkel anmärkning, något praktiskt exempel visste
han göra det lästa tillämpligt, utan att ingå i
vidlyftiga förklaringar — en sak hvarigenom man lätt af
ren välmening kan förqväfva det andliga lifvets brodd,
rifva ner, der man tänkte uppbygga.
Fattnings-begäret uppmuntrades af honom genom rediga och
och korta svar på hvarje enfaldig fråga; oeh
förklaringarne togo således den lätta formen af samtal, i
den mest barnsliga anda.

Dessa voro lyckliga aftnar för Alice och Marianne,
som förut fått sköta sig ensamna eller med någon af
jungfrurna till sällskap om qvällarne. Också voro de
snällare än vanligt, och enda sorgen var att afbryta
sina trefliga soirèer, när tiden att gå till sängs var
inne. Adas löfte att sitta qvar hos dem tills de
somnat, plägade dock försona dem härmed; och sedan hon
uppfyllt löftet, brukade hon återtaga sitt arbete och
samtalet med farbror ännu en timma, den hon
vemodigt glad kallade sin Bergalatimma.

Men snart skulle dessa stilla fridsaftnar upphöra
för henne, ty öfversten förklarade att på dea stora
Oscarsbalen ville han se sin dotter.

— All sorg bortlägges på en sådan dag, — sade
han; — och med December kan det också vara tid
på att vår inträder i ett lättare skifte. Det är alldeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reada/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free