Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
mit. Också tog han afsked det fortaste som möjligt,
och andades lättare först då han satt i sin vagn och
fick vända det sodomitiska samhället ryggen.
Adas motsägelseanda hade dock ej beröfvat
honom allt hopp om henne. Det är alltid bra att
hon säger ärligt ut sin mening, — mumlade ban
under det hästarne trafvade raskt utåt Odinsbergsvägen.
— Och verlden har icke ännu gripit henne fastare,
än att hon kan återföras. Jag vill bedja för dig,
oförsigtiga lamm, som vågar dig så djerft bortåt
utkanterna af vägen, i stället för att hålla dig stilla i
den täta, trogna flocken. Jag vill af alla krafter bedja
för dig!
7.
— Skynda dig nu att öppna kartongen! Jag dör
af nyfilienhet, och vore icke du, så hade jag längesedan
dött.
Med. dessa ord drog Emérence följaude morgon
Ada från kaffebordet.
— Att ha, sin första balklädning i huset öfver
natten och ej ha sett den. Att ej veta hur den
passar och kunna sitta lugn på en stol — du är en
istapp, ja det är du, — försäkrade hon under vägen.
Och mor och döttrar skyndade in i Adas rum att
beskåda baldrägten, som kommit från Stockholm
aftonen förut.
— Charmant! Gudomligt!
— Ett förtjusande mönster!
— Utsökta blonder!
— Och se hvilka aldranäpnaste små skor! Hur
understår du dig att ha så små fötter, Ada? Mindre
än jag, det finge väl passera, men mindre än
sjelfva-ste Thérese, vet du det är näsvist af dig!
— Du blir förtrollande, min lilla engel! du blir
att äta upp. Luftigt, nobelt, du dernier gout.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
