- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
321

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321’

icke heller sätta dig i Pauli stad och ställe, såsom du
nyss gjorde nästan i samma andedrag som du låtit
oss höra tvenne bevis på hur litet din tro förmår
öfver kroppen.

— Tyder du så svimningarne som jag omtalte?
Förstår du icke att de voro saliga stuudcr då Herren
tillät mig vittna om honom med både kropp och själ,
då mina varnings- och väckelserop behöfde stärkas
genom vanmakten för att rätt mäktigt tala till
förstockade sinnen? Tror du kanske, du som min
stackars kortsynta, lilla hustru, att jag lider af fysisk
svaghet? Nej nej! men lycklig jag om så vore att
jag befunnes värdig något lida för Herrans skull!
Och kanske får jag det. Martyrkronan kan icke
vinnas här, det vet jag väl; men kanske vinkar hon
mig på andra sidan hafvet. Jag har fått befallning
att icke längre arbeta i den halfuppodlade vingården
här hemma, utan gå och bryta upp vildmarken hos
hedningarne.

— Jag har hört att du tror så. Men, min
bror–- —-

* En temligen stark åskknall lät oförmodadt höra
sig. Ada, som stod vid ett fönster, ropade:

— Vi få ett häftigt oväder! Och så plötsligt!
För en halftimma sedan var det alldeles klart och nu
hölja tunga molnmassor hela himlen. Blåsten
öfvergår till orkan. Hör hur det knakar och hviner! Se
hur sanden ryker!

— Vi ha ju också haft så hett! På
eftermiddagen visserligen blåst, men ingen friskhet. Hvar äro
barnen, Ada?

I trädgårdsbyggningen med Lotta. Jag springer
efter dem.

— Nej nej, hvad tänker du på? Det regnar
redan. De äro ju under tak och i godt förvar der.
Vi få en häftig skur, men den går snart öfver. Låt
oss bara stänga dörrar och fönster. — Se så! —
Hvilket herrligt skådespel! Tvenne gigantiska
molnkämpar rycka emot hvarandra, den ene i svartblå, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reada/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free