Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: historik - 2. Ätten Rehbinders utbredning - 3) Ätten Rehbinders förgreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reinhold Fredrik i Stamhusen Stora Kålltorp och Marsäter
(Fredriksnäs). Stamhuset Stora Kålltorp lefde dels i Bohuslän, dels
i Westergötland och Wermland, samt utslocknade på svärdssidan
1824 och på spinnsidan 1853. Till stamhuset Marsäter (Fredriksnäs)
höra samtliga nu lefvande svenska medlemmar av ätten Rehbinder.
d) Stamhuset Gross-Goldenbeck, introducerad på Svenska
Riddarhuset under n:r 77, grundades af Hans Henrik Henriksson;
medlemmarna deraf lefde i Estland på sina gods; det utslocknade på
svärdssidan 1753 och på spinnsidan 1788.
e) Svensk-finska, Yngre finska eller Gustaf Henrikssons
ättegren, introducerad på Svenska Riddarhuset under n:r 77 bland
friherrar samt på det Finska såsom friherrlig under n:r 3. Denna
ättegren delade sig genom Gustaf Henrikssons söner Henrik
Johan och Carl Herman i Stamhusen Hannula och
Bråfvelsberg, hvaraf det förstnämnda ännu fortlefver i Finland, der det
ständigt uppehållit sig. och det sistnämnda lefde i Upland, hvarest
det utslocknade på svärdssidan 1809.
f) Stamhuset Kotzum, hvars grundare var Carl Magnus
Henriksson. Detta stamhus lefde i Estland, men var liksom
de öfriga från Henrik IV härstammande grenarna introduceradt på
Svenska Riddarhuset under n:r 77 bland friherrar. Det utslocknade
på svärdssidan 1720 och på spinnsidan på 1730-talet.
g) Stamhuset Axbergshammar, hvars grundare var Fabian
Evert Henriksson, introduceradt på Svenska Riddarhuset
under n:r 77 bland friherrar. Medlemmarna af detta hus synas
lefvat i Östersjöprovinserna och Sverige. Det utslocknade under
första hälften af 1700-talet.
B. Genom sin sonsons sonson Bernhard II, stamfader för
Estländsk-ryska ättegrenen, inskrifven i Estländska Matrickeln
såsom adlig under n:r 44 samt en gren deraf i den Lifländska
Matrickeln såsom adlig under n:r 19 och såsom baronlig under n:r 313.
Med Bernhard II’s söner delade sig denna ättegren i:
a) Stamhuset Kurrisaar, som grundades af Bernhard III
och lefde i Estland, hvarest det utslocknade på svärdssidan omkr.
1730 och på spinnsidan 1756;
b) Stamhuset Wagenküll, hvars stiftare var Christofer I.
Det lefde i Estland och Lifland och utslocknade i medlet af
1700-talet;
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
