Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: historik - 3. Ätten Rehbinders upphöjande i adligt, friherrligt (baronligt) och grefligt stånd samt dess inskrifning å riddarbänk eller riddarhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3.
Ätten Rehbinders upphöjande i adligt,
friherrligt (baronligt) och grefligt stånd samt
dess inskrifning å riddarbänk eller riddarhus.
Såsom varande urgammal adel har ätten Rehbinder, enligt hvad
förut är nämndt, aldrig erhållit något sköldebref, utan endast
sköldemärke. Tidpunkten för adelskapets eller sköldemärkets erhållande
känner man icke; men man kan med säkerhet antaga, att den är
mycket långt aflägsen, eller att ätten omkring 900 år, kanske ännu
längre, fört ridderligt sköldemärke.
Vid ättens ankomst till Östersjöprovinserna (1205) förde hon
emellertid adligt vapen; men det dröjde länge, innan adeln derstädes
erhöll någon egentlig organisation. Början härtill gjordes i
hertigdömena Kurland och Semgallen, hvarest det 1620 tillsattes en
riddarbänksrätt för att undersöka adelns rättighet att upptagas i
hertigdömenas adelsmatrickel med säte på riddarbänken.
Gottschalk Rehbinder anmälde sig nämnda år till denna
riddarbänksrätt för att blifva intagen i matrickeln, och när densamma den
20 juli 1634 slutat sitt arbete, blefvo i första klassen, som delades i
tre afdelningar, upptagna de ätter, som bevisat sitt adelskap med 16
anor. I första klassens första afdelning upptogos 64 härmästerliga
ätter, som den 17 okt. 1620 blifvit godkända af
landtriddarbänksrätten. Bland dessa erhöll ätten Rehbinder, antagligen genom lottning,
n:r 45.
Det dröjde ännu länge, innan åtgärder vidtogos för att ordna
adeln inom Lifland och Estland. Deraf kommer det sig, att ätten
Rehbinders nästa inskrifning blef på Svenska Riddarhuset, som af
konung Gustaf II Adolf instiftades 1625. Då varande öfversten
Henrik IV Rehbinder och öfversten Evert Taube erhöllo nemligen
den 14 aug. 1668 Kongl. Maj:ts öppna bref till landtmarskalken herr
Johan Gyllenstierna, att de, enär de bevisat sitt adliga stånd, skulle
blifva på Svenska Riddarhuset intagna med rätt att få njuta lika
privilegier och frihet med Ridderskapet och Adeln i Sverige.
Öfverste Rehbinder blef med anledning häraf intagen i gamla matrickeln
under n:r 713, och sedan han. såsom generalmajor och guvernör,
den 11 febr. 1680 blifvit upphöjd i svenskt friherrligt stånd, erhöll
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
