Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: stamtabeller - 1. De äldre generationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löjtnanten Reinhold Wunsch, i hans första gifte, af en lifländsk
adlig ätt, som i vapnet förde en fogel stående på en stubbe i
silfverfält samt på hjelmen en dödskalle öfver tvenne korslagda
benknotor; var i svensk tjenst; erhöll 1610 6/10 Turenki och Mäskälä
fjerding i forna Mäskälä s:n, Finland; 1621 23/3 fick han Mellungsby
och Vesterkulla i Helsinge s:n; öfverstelöjtnant 1630 för en sqvadron
(bataljon) nyländska ryttare, som s. å. utskeppades till
Tyskland-Fick 1631 1/8 godset Kaisno (Lemmet i Lifland) under Norrköpings
besluts vilkor, och samma år Kroppenhof. Anförde med Stålhandske
Nylands rytteri i slaget vid Breitenfeld 1631 7/9 och belönades
derför 1631 18/9 med Ridvala by i Sääksmäki s:n. Vid konung Gustaf
II Adolfs begrafning i Stockholm den 22 juni 1634 bar han
provinsen Nylands standar.
5. Anna Rehbinder. — Gift med öfverstelöjtnanten Ernst
Döhnhoff, efter hvilken hon 1652 var enka. År 1653 1/2 utställer Göran
Carlsson Boije, generalmajor Henrik IV Rehbinders måg, till
öfverstelöjtnanten Döhnhoffs enka en förskrifning på 1050 dukater in specie,
för hvilken skuld lemnas såsom säkerhet byn Warrang i Jerviska
kretsen, Estland, och hvilken obligation slutligen innehades af nämnde
Henrik Rehbinder.
6. En son, som tjenade vid svenska hären och tillsatte lif och
blod i Sveriges och dess konungs tjenst, enligt Henrik IV Rehbinders
supplique till Kongl. Maj:t 1662 7/9 (i Riksarkivet). Han var † 1635 22/7.
TAB. 4.
BERNHARD I REHBINDER (son af Henrik III, Tab. 3), arfherre till
Wangenküll, Klingenberg, Löwenküll och Kurrisaar, herre till
Kungslena i s:n af samma namn i Skaraborgs län, till Fornetorp i Lifland
samt till Uddrich i Tristfer (St. Catharinen) s:n och Kurtna i Haggens
s:n, Harriska kretsen, båda i Estland; född i slutet af 1500-talet.
Han tjenade i svenska hären under konungarna Johan III’s,
Sigismunds, Carl IX’s och Gustaf II Adolfs regeringar och var 1622
ryttmästare för en fana Vestgöta ryttare i sistnämnde konungs tjenst, under
hvars befäl han 1626 den 7 jan. i spetsen för Vestgöta ryttare stupade
i fältslaget vid Wallhof i Semgallen, der det svenska rytteriet för första
gången besegrade det ryktbara, dittills obesegrade polska rytteriet, och
hvarest konungen erhöll en betydlig seger. I Krigsarkivet finnes en af
konungen sjelf ritad plan öfver slaget, der alla de deri deltagande trup-
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
