- Project Runeberg -  Ätten Rehbinder genom åtta sekler /
190

(1925) [MARC] Author: Victor Rehbinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: stamtabeller - 4. Svenska ättegrenen - Stamhuset Marsäter (Fredriksnäs)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUSTAD

terens. Omutlig rättskänsla, öppenhet och flärdlöshet voro hans mest
kännetecknande egenskaper. I hvad han ansåg vara sant och rätt, fanns
för honom ej ens en tanke på möjligheten af dagtingan eller vacklande,
och för honom voro öfvertygelse och handling ett. Såväl härför som på
grund af hans älskvärda personliga egenskaper var han högt skattad af
alla, som med honom kommo i beröring, och han efterlemnar såsom
samhällsmedlem, förman, kamrat och vän ett fläckfritt minne, som länge
skall fortlefva inom samhället och Vendes artilleriregemente.“

Vid begrafningen utdelades följande af Sigge Sparre författade verser:

Skördcn pågår, axen falla tunga,
Hvilka nyss du såg i solen gunga,
Stålet blixtrar, säkra träffa slagen,
Det är brådtom på augustidagen.

Det är brådtom, ock i andra leder
Blixtrar stålet; hög på hög man reder,
Kämpe efter kämpe går ur striden
Redan innan sommarn är förliden.

Så ock du, förrn någon kunnat ana,
Innan hösten kommit, slöt din bana,
Framför fronten icke mer du rider,
Stålklädd höfding lik i forna tider.

Inga fältrop mer dig återkalla,
Inga rop från dina vänner alla.

190

Ack, du drog till saligare nejder,
Tar ej mera del i våra fejder.

Glad du gästar Gimles gyllne salar,
Ljusare än jordens skumma dalar,
Tömmer välkomsthornet der med mången
Vän och vapenbroder förutgången.

Du är borta, ändad är din saga,

Vi dig mist, men dock ej vekligt klaga.

Länge nog den lefvat här på jorden,

Hvilkens hågkomst skön, som din, är
vorden.

Ack! hvem minnes ej din bild, den kära,
Trogen bild af gammal krigarära!

Och ditt hjerta, o! hvem minns ej detta,
Hvilket slog blott för det goda, rätta!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:51:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rehbinder/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free