Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: stamtabeller - 12. Stamhuset Limmat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1672 283/7 skrifver han till „Riksrådet, Marsken och
Generalfältherren“ och anhåller att, „om något utskott af finska eller svenska
kavalleriet inom kort skulle utkommenderas, kunna nådigst med ett
companie under samma fack accommoderat blifva, emedan jag,“ säger
han, „tillförene alltidns uthi Cronans tjenst mig bruka låtit, både uthi
senaste utslag uthi Bremen, uthan ock derefter uthi Biskopens af
Münster tjenst med ryttmästar-charge benificierat, som mina temoignier,
huru jag i mina anbetrodda tjenster mig förhållit, härom nogsamt utvisar,
och såsom min flijt och åhåga altijds hafver varit visat, hvarigenom jag
kännes tjena min aller Nådigste Konung och öfverhet“. — Före sitt
„militäriska uppehåll i Finland“, från hvilket han först 1674 återkom,
hade han 1671 14/2 i Reval i förening med sin moder utarrenderat
Limmat på 6 år, 1671—1677, till Georg H. Gastorius för 1000 r:dr.
Dock såg han sig snart nödsakat att i Oberlandsgerichten föra klagan
emot Gastorius och yrka på arrendekontraktets upphäfvande, äfvensom
att vid Wieckska Manngerichten föra en rättegång emot sin arrendator,
för det att denne illa medfarit så väl manbyggnaden som hela godset
Limmat, jemte andra oförrätter, som han af honom lidit. Det i Parka
1676 17/8 af sistnämnda domstol afgifna utslaget blef icke till hans
belåtenhet, hvarföre han besvärade sig deröfver i Estländska
Oberlandsgerichten. Vid samma tid hade han råkat i tvist med Gastorius angående
en fiskdam; denna tvist tog en sådan vändning, att den föranledde honom
att vid Manngerichten föranstalta om en kriminalundersökning emot
arrendatorn. Denna undersökning afslutades likaledes i Porka 1676 17/8;
men med anledning af utgången af detta mål anklagade han nu
Gastorius inför Oberlandsgerichten för att hafva gifvit sina väktare vid
fiskdammen befallning att skjuta honom, arfherren till Limmat, då han
visade sig vid bäcken. — IUtom att Limmat var belastadt med
inteckningar var Wilhelm Johan Rehbinder 1674 26/10 skyldig Christofer
Wistingshausens arfvingar 194 r:dr, och han förklarade med anledning
häraf och på grund af alla misshälligneter och svåra pröfningar, som
han utstått, att han såg sig nödsakad att sälja det gamla familjegodset
Limmat. En köpare fann han i Hans von Klugen, arfherre till Lodenser,
till hvilken han 1677 83/10 med sin moders och sina medarfvingars
samtycke försålde Limmat för 5000 r:dr. På denna köpesumma lade de
många kreditorerna så fort beslag, att hans moder 1680 måste börja
rättegång med dem för att söka rädda sin morgongåfva och sina döttrars
arfvedel, hvilket väl knappast lyckades henne, då hon medgifvit
försäljningen af Limmat utan några vilkor.
När Willhelm Johan Rehbinder dog 1713, utslocknade med honom
huset Limmat på svärdsidan.
Gift med en fröken von Birkholtz, lefde 1672, men var död före
1685, dotter af godsegaren Erik von Birkholtz, n:r 94, till Tattula
i Uskela s:n, Finland, och Elsa von Rapp.
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
