Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 1. Friherre Henrik Rehbinder till Uddrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållning. Venstra handen är stödd mot höften, och i högra handen,
hvars arm är sträckt invid sidan, håller han en kommandostaf.
Pannan är hög, näsan stor, framstående och krökt, ögonen stora,
blicken på samma gång allvarlig och vänlig, munnen med stora, något
sinliga läppar, myndigt framskjuten, men med ett drag, som utvisar
mycken godmodighet.
Henrik Rehbinders fader, ryttmästaren Bernhard (I) Rehbinder,
en af konung Gustaf II Adolf mycket värderad krigare, stupade
på ärans fält vid Wallhof den 7 jan. 1626, hvarigenom den unge
Henrik blef faderlös vid 211/2 års ålder. Hans moder, Elisabeth
von Vietinghoff, tillhörde en gammal frejdad krigarslägt, Som stammade
från samma trakter som ätten Rehbinder (Westphalen), och som efter
sin bosättning i Lifland gifvit detta land flera härmästare.
Emedan hans fader ständigt låg i fält, uppfostrades han af sin
moder och „anfördes i studier och vetenskaper samt i vapenkonst
och ridderliga öfningar“, till han blef 18 år, då han af konung
Gustaf II Adolf år 1622 antogs till vapenpage. I denna beställning
följde han konungen med nit och trohet såväl i det polska som i det
tyska kriget under mångfaldiga mödor och besvärligheter, ända till
den store konungens hjeltedöd i det blodiga slaget vid Lützen den
6 nov. 1632.
Sistnämnda år blef han befordrad till löjtnant vid öfverste Gross’
reg:te till fot, „nvilken tjenst han med serdeles flit, tro och tapperhet
i fem års tid förrättadt hafver“ (friherrebrefvet). År 1638 erhöll han
transport till öfverste Otto von Yxkull-Gyllenbands reg:te till häst,
hvilken beställning han innehade i 9 års tid under det tyska kriget,
„hvaruti han continuerade att gifva åtskilliga goda prof af en
rättskaffens och tapper soldat, hafvandes uti den blodiga slagtningen för
Wittstock (den 4 okt. 1636) undfått aderton dödeliga skott och
blessurer, hvilka han dock öfverlefde.
Hans befordran gick emellertid så långsamt, att han icke förr
än 1648 avancerade till ryttmästare vid drottning Christinas lifreg:te
till häst, hvilket ursprungligen var det gamla kurländska reg:tet till
häst, som enligt kongl. brefvet den 11 febr. 1648 skulle tillökas med
3 kompanier lätta ryttare, som skulle anvärfvas i Estland, Lifland
och på Ösel och „Wårt Lifregemente till häst skall blifva.“
Några år innan Henrik Rehbinder erhöll sistnämnda befattning,
synes han under någon tid hafva vistats hemma i Estland, måhända
för att återhämta sig efter de vid Wittstock erhållna svåra såren,
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
