Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 1. Friherre Henrik Rehbinder till Uddrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Rehbinder gick ur tiden just som Carl XI’s stora
reduktion tog sin början. Han undgick derigenom at blifva berörd af
densamma; men knappast var han borta, förr än den slog ned öfver
hans arfvingar, med hvilka den förfor ganska omildt. Sålunda blefvo
Klingenberg och Uddrich i Estland samt Williakkala i Finland
reducerade.
Klingenberg hade af hans moder Elisabeth von Vietinghoff för
500 r:dr försålts till ståthållaren Mathias von Porten, hvilken för
1200 r:dr sålt egendomen till Georg von Stahlen, som återigen
afyttrat den till ryttmästaren Tiesenhausen för 2000 r:dr.
Reduktionskommisionen fordrade nu, att Elisabeth von Vietinghoffs arfvingar,
d. v. s. afkomlingarna af hennes söner Henrik och Bernhard
Rehbinder, skulle betala „Baak-Renten“ på Klingenberg, som betecknades
såsom ett „fjortonårsgods“, för fjorton år. Henrik Rehbinders
arfvingar ansökte med anledning häraf hos Kongl. Maj:t om befrielse
från dessa bakräntor, eller att de måtte afskrifvas på de fordringar,
deras fader hade på Kongl. Maj:t och kronan; men det är icke
kändt, huruvida denna anhållan blef beviljad.
Med förbigående af sin äldste son Bernhard hade Henrik
Rehbinder genom skrifvelse, dat. Uddrich den 8 sept. 1661, förordnat, att
stamgodset Uddrich efter hans och hans hustrus död skulle tillfalla
andre sonen i ordningen, Otto, som af allt att döma synes hafva
varit hans älsklingsson, med det förbehåll likväl, att denne skulle
till sina bröder och systrar utgifva, hvad som i hans testamente
komme att närmare bestämmas. Denna donation bekräftade Henrik
Rehbinder i sitt den 25 aug. 1680 upprättade testamente med
föreskrift om, att Otto Rehbinder skulle tillträda Uddrich „först sedan all
giäld gäldat ähr“.
| I ett bref, dateradt Stockholm den 15 juli 1682, skrifver
Bernhard Rehbinder angående denna sak till sin broder Otto i Reval
och fäster i ett mycket hofsamt språk hans uppmärksamhet på, att
han enligt faderns testamente och all rättvisa icke kan med full
eganderätt få tillträda Uddrich förr än sterbhusets skulder äro betalda;
men någon uppgörelse i godo härom kunde icke komma till stånd,
utan Otto Rehbinders bröder sågo sig nödsakade att hänskjuta
tvisten till Oberlandsgerichten öfver hertigdömet Estland i Reval under
yrkande, att Otto Rehbinder måtte åläggas att erlägga ett visst årligt
arrende för Uddrich.
Nämnda domstols utslag i detta mål föll den 14 mars 1685 och
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
