Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 12. Friherre Carl Magnus Victor Rehbinder till Uddrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLLA
för belgiska arméns gymnastikskola, och som med stolthet visade mig
sina elever, som voro utmärkt väl utbildade efter det svenska Lingska
systemet.
År 1904 antog jag erbjudandet att taga befälet öfver Vesterviks
rullföringsområde med vilkor att äfven vara ordförande i
inskrifningsnämnden. Vår vistelse i den vackert belägna lilla staden kom att vara
ända till sommaren 1911, då vi flyttade till Hälla gård i Godegårds s:n.
Som redan är nämndt, hade vi, sedan öfverstelöjtnant Grill 1901 till
sina fyra barn öfverlemnat det stora Godegårdsgodset, bildat ett
familjebolag. Godset utgjordes af 1911/12 hemman med en areal af omkr.
10000 tunnland, deraf omkr. 1 100 åker och öfver 8000 skog. Sedan
fru Henriette Grill aflidit 1906 och öfverstelöjtnant Claës Grill gått ur
tiden 1907, skreds några år efter till samegendomens upplösning.
Delningen blef afslutad 1910, då vid lottning tillföllo oss: Hälla och
underlydande gårdar Elmeshult, Dalstorp, Krassbäck, Bondelycke, Sörby, By,
Hässleås, Hulu, Milltorps utjord och flera utängar och tomter förutom
en fjerdedel i Nysmedjan sågverk med vattenkraft, decauvillebana och
upplagstomter. Dessutom utjemnades lotterna genom kontanter och
afverkningsrättigheter.
På Hälla var manbyggnaden, i en våning med frontespis, i godt
skick; men de två flyglarne voro mycket förfallna, hvarföre jag 1913 lät
uppföra två nya. Derjemte blefvo stall och ladugård grundligt
reparerade.
Jag hade emellertid vid 67 års ålder blifvit landtbrukare, ett yrke
med hvilket jag förut icke alls befattat mig. Landtbruket var dock icke
mycket stort; men dermed var förenadt ett ganska betydligt skogsbruk.
Godegårds s:n är neml. en skogssocken, der landtbruket icke är
hufvudnäringen, utan den hufvudsakligaste inkomsten tages ur skogen. I forna
tider var det en bergslag med koppar- och jerngrufvor, stångjernsham-
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
