Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
denna hafsvik med sand från de omgifvande
öknarna, och denna flygsand har under tidernas
lopp så utgrundat hafvet ett långt stycke från
Suez, att ångbåtarna ej kunna gå upp till staden,
utan stanna ett godt stycke ut i sjön, hvarpå
sedan en mindre ångbåt för passagerare och gods
upp till staden.
I söder begränsades denna slätt af höga berg,
som sköto ända ut i hafvet, och i vester och
norr förlorade sig slätten i den vidsträckta
öknen. Här var det troligen som Israels barn
hade uppslagit sitt läger under deras flykt från
Egypten, under deras tåg till det landet, som
Gud hade lofvat deras fäder. Här var det
Israeliterna en dag "upplyfte sina ögon och sågo
Pharao med all hans här, hans vagnar och
resenärer komma jagandes efter dem". De blefvo då
gripna af en stor fruktan och "ropade till
Herren och sade till Moses: fanns det icke grafvar
nog uti Egypten, utan att du behöfde föra oss
hit att dö i öknen". Moses svarade folket:
"frukter eder intet, står och ser till hvilken salighet
Herren varder görandes i dag med eder; ty
dessa Egyptier, som J sen i dag, skolen J aldrig
mer återse till evig tid. Herren varder
stridandes för eder, och J skolen stå stilla dervid".
Huru kunde denna enda man vara så utan
fruktan midt i denna bäfvande hop. Kände han
måhända någon väg, som ledde ut från den plats,
der han och hans folk voro så väl instängda
mellan haf, öknar, berg och fiendtliga härar? Nej!
han kände ingen sådan väg. Allt hvad han visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
