Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
reser sig nästan lodrätt upp från slätten så att
man kan nalkas dess fot och ännu stående på
slätten vidröra detsamma. Det kan derföre ej
vara något tvifvel underkastadt, att det var från
denna slätt Israel beskådade Herrans under, och
då stängde Sufsafelrs berg för dem utsigten och
hindrade dem att se de öfriga af Sinars toppar
och isynnerhet Mosis berg, som då ligger just
bakom det förra. Det var således företrädesvis
%
Sufsafeh, som de sågo röka och damma, som de
sågo liksom bekrönt af ljungande blixtrar och
från hvars topp de hörde Guds basuner och
omsider den eviga lagens bud.
Vi besökte derföre samma dag äfven Sufsafeh’s
bergsspets. Vägen till dess topp var svårare än
den till Mosis berg och sjelfva toppen slutade i
en skarp spets. Under den stund jag här satt,
sökte jag i mina tankar måla for mig de
gripande tilldragelser, hvilka Israels folk här fingo
bevittna; men ej vill jag försöka att måla dem
med min penna, ty det kan jag icke.
Jag lemnade omsider det heliga rummet med
en känsla, blandad af tacksamhet och saknad.
Djupt tacksam kände jag mig att jag fått bestiga
detta helgade minnesrika berg, med saknad
lemnade jag detsamma — stunden hade varit så kort
deruppe. Om jag kunnat, hade jag hejdat
minuterna. Det var en stund sådan som man ej får
många i sitt lif. Sjelfva stället, dess högtidliga
tystnad, dess sköna vildhet och slutligen dess
stora minnen — allt detta liksom rörde själens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
