Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’236
vår tolk togo en annan väg, för att uppsöka
ruinerna efter några städer med bibliska namn, som
funnos i granskapet. Yi togo emellertid oriktig
väg och gingo omsider alldeles vilse, så att vi
ej visste hvar vi befunno oss. Efter en stunds
ridt i denna ovisshet träffade vi några Beduiner,
hvilka vi frågade efter vägen till Gaza. Vi följde
deras anvisning och frågade oss sedan för, hos
hvar och en af de få vi mötte, och kommo
slutligen på rätta vägen igen. Sedan vi ridit här
flera, timmar öfver en jemn och brännande slätt
började vi blifva oroliga öfver att vi ej sågo till
våra mulåsnor; och de Beduinläger, som vi
upptäckte här och der i granskapet, bidrogo ej att
lugna oss, och vi nästan befarade, att de våra
fallit offer för dessa öknens roflystna söner. Men
här var intet annat att göra än fortsätta vår väg
till Gaza.
Hela dagen blåste en af dessa förfärliga torra
och förtorkande ökenvindar, hvaröfver vi hört
resande i dessa nejder klaga. Denna vind var
så het, att när den någon stund upphörde, det
kändes nästan helt svalt, fastän Österlandets
glödande sol brände våra ansigten och den
förorsakade en osläcklig törst, som gjorde att vi
snart tömde hela det vattenförråd vi hacle med
oss. Vi plågades sedan ganska mycket under
flera timmar, då vi på den torra heden ej kunde
finna en enda droppa vatten. Då vi passerade
ett Beduinläger, redo vi in der och frågade de
under sina ’tält helt makligt utsträckta Araberna,
om de hade något vatten, men de svarade nej,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
