Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
hvarifrån hopp om förlåtelse och frälsning
understundom nedregnar öfver den efter rättfärdighet
törstande själen, så att den ej alldeles förgås,
än såsom en elcl i natten, hvilken sprider någon
stråle af Guds kärleks ljus i det af mörker
omgifna hjertat, så att det ej alldeles förtviflan Så
fortsättes Guds verk i själen, så föres den
himmelska pilgrimen framåt, till dess han omsider
kommer fram till Golgatha, till korset — här
finner den sökande själen hvad den sökt, här får
det hungrande och törstande hjertat mätta sig
med Guds förlåtelse och kärlek. Täckelset faller
nu, och den syndige får se att Gud är försonad;
han trodde sig finna blott vrede, och han fann
i stället endast kärlek — en kärlek, som sjelf
försonat hvad vi brutit, och som nu förlåter och
glömmer allt. Han dricker nu lifvet — den nya
födelsens lif — ur den eviga kärlekens källa.
Han tvår sina kläder och gör dem hvita i
Lammets blod: Renad, frälsad faller han till sin
Frälsares fötter och säger: "käre Mästare, hvad
skall jag gifva dig, du som gifvit mig lifvet,
gifvit mig allt", och får till svar: "gif mig, min
son, ditt hjerta", och "blif i min kärlek, ty mig
förutan kan du intet göra". Hvilken genklang
finner icke denna kärlekens uppmaning i det
på-nyttfödda hjertat? Det ville svära en helig ed
att alltid tillhöra sin Gud, men i känsla af sin
egen svaghet vågar det knappt utsäga sitt löfte.
Dock gifver Herren sin Helige Andes insegel och
pant i hjertat — den förlorade men återkomne
sonen emottager på sitt finger den ring, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
