Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
till den väg, som från Damaskusporten leder norr
ut från Jerusalem.
Under den första halftimmens ridt sågo vi
oss ofta om, för att än en gång få se i
aftonsolens ljus de skarpa konturerna af Jerusalems
murar och Oljobergets dunkla höjder. Slutligen
försvann bakom oss den sista skymten af den
heliga staden, och äfven Oljobergets högsta topp
skymdes undan våra blickar.
Efter en kort stund sedan vi förlorat
Jerusalem ur sigte, gick solen ner och aftonrodnaden
spi ed sitt rödaktiga sken öfver Judeens berg och
dalar och gaf åt föremålen de mest omvexlande
och hänförande färger. Färgskiftningen
förändrade sig hvart ögonblick, då solljuset blef allt
svagare, och den redan uppgångna månens
bleka skimmer började strida med detsamma om
herraväldet, till dess slutligen fullmånens
silfver-skifva var det enda ljus som ledde vårt tåg.
Den trakt vi genomreste var bördigare än
något ställe af Judeen vi förut sett. Ej blott
dalarna voro odlade, utan äfven de flesta
höjderna voro betäckta med grönskande terasser ända
upp mot toppen, och utsigterna voro något mera
fria än de vanligen äro i detta egendomliga
bergland.
Qvällens behagliga svalka, jemte den vackra
nejden vi genomreste och det klara månsken,
som lyste oss, gjorde denna aftonridt serdeles
angenäm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
