Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
han ett altare åt Herren Gud, såsom han lofvat
hade (1 Mose-B. 35: 6—10).
Sedan Israels rike delades, blef Bethel i
dubbelt hänseende betydande, först såsom ett heligt
ställe, sedan äfven som en gränsfästning och i
sjelfva verket en nyckel till båda rikena.
Konung Jerobeam byggde i Bethel ett altare
och uppreste derpå en gyldene kalf och hade
sitt folk att offra åt densamma och icke draga
ned till Jerusalems tempel, för att der fira sin
gudstjenst, ty han fruktade att folket i sådant
fall möjligen skulle låta beveka sig att åter hylla
Judakonungarna. Då Jerobeam i Bethel en dag
hade tillställt en stor fest och just stod framför
sitt altare, beredd att offra, kom en Guds man
af Juda genom Herrans ord till Bethel och
ropade emot altaret och sade: "Altare, altare! så
säger Herren: si af Davids hus skall varda född
en son, benämnd Josia, han skall på dig offra
höjdernas prester, som på dig röka och skall
uppbränna menniskoben på dig". Och han
till-lade: "detta är tecknet, att Herren detta talat
hafver: si altaret skall remna och askan, som
derpå är, skall förspillas". Då konung Jerobeam
hörde detta, blef han mäkta vred och utsträckte
sin hand mot den förmätne mannen och sade:
tager fatt på honom; men "i detsamma
förtorkades hans hand, så att han icke kunde draga
henne till sig igen" och innan någon hann gripa
den djerfve mannen, remnade altaret och askan
derpå vardt förspild. Konungen sade då till
mannen: "bed din Gud för mig, att min hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
