Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
En dag greps stadens befolkning af en stor
förskräckelse. Ett rykte hade nemligen spridt
sig, att Muhamedanerna i Bejrut, hvilka
naturligen gynnade Druserna, höllo en sammankomst
för att rådgöra, om de nu skulle begagna
tillfället att döda alla de christna i staden.
Denna sammankomst hölls på en eftermiddag
och det var klart, att om de beslutat sig för
massakern, blodbadet skulle begynna den påföljande
natten. Vi gingo derföre oroliga till hvila den
aftonen, befarande att under natten blifva väckta
af skott och dödsskrän.
De Europeiska konsulerna hade sändt bud till
de stationer i grannskapet, der deras nationer
hade några krigsfartyg, för att uppmana dessa att
så fort som möjligt segla till Bejrut.
Natten passerade emellertid lugnt och på
morgonen, då vi just voro uppstigna, hördes några
skott från grofva kanoner. Alla Européerna
andades nu åter lätt, ty vi anade genast att skott
sådana som dessa måste hafva blifvit lossade
från något Europeiskt krigsskepp. När vi
kommo upp på taket af vårt hotell, fingo vi också
i sigte ett väldigt Ryskt linieskepp, och vi
betraktade dess talrika kanonportar med en viss
känsla af trygghet. Nu skulle ej Muhamedanerna,
hvad de än under gårdagens öfverläggning hade
beslutat, våga att utgjuta Europeiskt blod, ty
deras stad hade då snart blifvit jemnad med
marken af Europeiska kulor.
Vi fingo sedan höra, att de äldre och
förståndigare bland Araberna hade under rådplägningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
