- Project Runeberg -  Några reseminnen /
23

(1874) [MARC] Author: Emil Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilken Europas vanliga jernvägsbygnader förefalla
som makliga promenadturer.

Att under denna färd stora och öfverraskande utsigter
i mängd framstå för ögat, torde icke bchöfva
sägas, och om man här i högre grad än vanligt på
jernvägar erfar en känsla af saknad öfver det sköna
intryckets kortvarighet, måste å andra sidan erkännas,
att utan jernväg dessa scenerier förblifvit osedda och
varit tillgängliga kanske blott för några herdar och
jägare. Nu deremot skyndar turisten fram öfver den
jättelika viadukten vid Payerbach med dess pittoreska
dal å ömse sidor på den svindelhöga viadukten
öfver Wagnergraben genom en skogbevuxen vild och
mörk trakt. Vid Gloggnitz ser han ett leende
panorama af en rik tätt bebygd dalgång omgifven
af höga berg, vid Schottwien ett perspektiv
sådant som få ställen i Europa kunna uppvisa, der
vägen går fram i en ytterst smal lång dalgång
och bygnaderna framstå som långa rader af örnnästen
på bergskanterna å ömse sidor, med sina ljusa
färger bjert afstickande mot de skogbevuxna klippornas
mörka sidokulisser, under det att höga himmelsuppsträfvande
berg vid slutet bilda en fonddekoration
af imponerande storhet. Han passerar gallerier sådana,
som de vid Weinzettehvand med Roxalpen, och
ögat tröttnar icke att skåda dessa fruktbara, tätt bevuxna
dälder der menniskorna trängt sig tillhopa för
att bygga bo, odlingen tilltvungit sig plats och der
rika skördar belöna den sträfsamma befolkningens
hårda arbete. Nästa ögonblick skyndar han rätt in i
klippväggen under nattligt mörker i långa tunnlar för
att strax derpå i djerfva bågar från en hisnande
höjd kringgå vilda sönderslitna bergsformationer, der
strida forsar brusa i djupet, och molnen omgifva
skrofiiga spetsar, hvilka naturrevolutioner, då icke något
lefvande organiskt väsen fans till, uppstaplat den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reseminnen/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free