- Project Runeberg -  Några reseminnen /
32

(1874) [MARC] Author: Emil Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Vi vilja icke trötta våra läsare med en beskrifning
på det förut tusen gånger på vers och prosa
upprepade om »Ponte Rialto» och »Ponte dei
Sosuiri» Marcuslejonet och de fordna blykamrarne, lejongapet,
Marino Falieris fängelse och stället der lian
afrättades, icke heller vilja vi återupprepa livad som
förut mycket bättre än vi skulle kunna, är sagdt om
arsenalen, museer och taflor, utan återvända från den
långvariga gondoliarden till - tahle d’héte n i hotellet.
Denna var visserligen lik alla andra, men utanför
fönstren uppstämdes sånger med äkta italiensk lokalfärg
det var folket som sjöng, icke en italiensk operakör
och när vi efter slutad middag trädde ut fran
förstugan hland grupper af sjungande gondolierer, sago
de mörka farkosterna snabbt glida hän i vattnet, ljusen
öfverallt spegla sig skimrande deri, hörde sang
och musik ljuda än här och än der ömsom i kör eller
i vexelsång — då började Venedig att lefva upp igen
och blifva det Venedig man förestält sig, sångens och
sagans Venedig, månskenets, vattnets, minnenas och
palatsernas Venedig. Hon behöfver ljussken och aftontoilett,
denna passerade skönhet, för att taga sig ut
och för att intaga.

Vår vän från förmiddagen, Angoli Grcgono, lag
qvar med sin gondol utanför hotellet, till hands att
jemte kamraten ro hvart vi behagade, och icke blott
ro oss hur länge som helst, utan äfven roa oss med
vexelsånger af — Tasso. Het mesta af hvad som
sjunges i Venedig, nytt eller gammalt, lärer nämligen
vara af Tasso, om man får tro gondoliererna, hvilka
så gerna som de lefva göra främlingen till viljes;
och Corpo di Baccho! detta sistnämda är just det
iätta medlet till det förra, men, acquisto facile dura
poco.

Vi förnyade nu vid ljusskenet färden uppför (-anal
Grande, makligt utsträckta på dynorna i gondolen, åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reseminnen/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free