Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liberalt och fosterländskt som tinnes i Frankrike. Med
hvarje dag som det lugna d. v. s. det legala motståndet
förlänges gent emot den nuvarande regeringen och
den nuvarande nationalförsamlingen, blir det allt mer
tydligt att dessa missbruka sin ställning, regeringen
en magt, som armén och centralisationen förläna den,
och nationalförsamlingen ett mandat, som gafs under
lielt andra förhållanden och länge sedan borde varit
äterlemnadt i nationens bänder. Skall Frankrike kunna
räddas åtminstone för en hel eller half mansålder, blir
det väsentligen tvänne mäns förtjenst, Thiers’ och
Mac Mahons. Om presterna och legitimisterna, som
känna att med hvarje lugn dag i Frankrike glida
monarkien och påfveväldct mer och mer undan, tillgripa
våldsamma medel, och oppositionen äfven å sin
sida förlorar tålamodet och svarar med lika våldsamma
medel, då är det slut, allt sjunker ned, monarki och
republik, vän eller fiende, ned i internationalens blodröda
kaos. Men om jesuiter och monarkister inskränka
sina angrepp på republiken låt vara äfven
ut till laglighetens yttersta gränser och veustern likaledes
tyglar sig sjelf och endast steg för steg inom
samma område försvarar sig — dä har Frankrike
ännu ett lif af några decennier kanske. Men detta
hvilar ytterst på Mac Mahons gentlemans- och soldatheder,
på Thiers’ statsmannavishet och fosterlandskärlek,
på tvänne gubbars lifstid!
En möjlighet återstår likväl: kejsardömet i sista
stund före kaos i stället för kejsardömet efter detsamma.
Hemligheten af det Napoleonska väldets djupa rötter
är tvåfaldig: å ena sidan den ära och magt hvarmed
de tvänne kejsarne under vissa tidsperioder begåfvat
Frankrike, smickrande dess fåfänga och ingifvande
höga tankar om systemets duglighet, och ä den andra
sidan att dessa Napoleonska institutioner blott äro,
äfven de, en form af republiken — en president med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
