- Project Runeberg -  Hur vi gjorde revolution /
56

(1921) [MARC] Author: Émile Pataud, Émile Pouget With: Petr Kropotkin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56.

muskler. Genom att hantera automobiler, genom att ägna
sig åt aviatik hade de fått en vana att handla raskt och
beslutsamt, fått ett förakt för faran och en energi, som icke
stoppades av det första hindret. De jämförde sig med
proletärerna och konstaterade, att de voro lika muskulösa som
de axelbredaste bland dem, och de beslutade att taga upp
kampen. Deras attityd var lätt förklarlig, även om: den var
en smula skrytsam. Genom att försvara sin klass och dess
privilegier, försökte de att behålla sin samhällsställning. De
kämlpade för att kunna fortsätta att leva sitt nöjesfyllda och
improduktiva liv efter eget behag.

De klubbar och föreningar, i vilka denna bourgeolsi voro
medlemmar, diskuterade situationen och beslutade att
rådläg-ga med regeringen, erbjudande sig själv att bilda frikårer
av borgare, som kunde kämpa mot folket.

Regeringen ryggade tillbaka för detta förslag. Den
fruktade att detta erbjudande dolde en manöver av de
rojalistiska partierna, vars hopp hade vaknat och gjort dem till en
med-tävlande part. För att icke på något sätt gagna dess
anhängare antog regeringen icke anbudet. Den hade även ett
annat skäl för sitt avslag. Den befarade att ett antagande
skulle komma folk att betrakta ställningen som: mycket
allvarligare än vad som var önskvärt. Därför svarade den
avböjande med långa tacksägelser, men påstod att armén var
tillräcklig för att göra sig till herre över krisen.

Händelserna gäckade emellertid brutalt den tillförsikt
regeringen låtsade sig besitta. Armén hade haft sträng
tjänstgöring i Paris; den hade fått patrullera överallt och sökt att
upptaga arbetet efter de strejkande. Men resultatet svarade
icke mot ansträngningarna; strejken grep omkring sig och
blev allt häftigare. Den överallt rådande spänningen kunde
endast växa och bli allvarligare genom frånvaron av
tidningarnas nyheter. Oroande rykten cirkulerade, och ängslan och
ovissheten växte med dessa berättelser, som1 man svårligen
kunde kontrollera.

Endast de betydelsefullaste och i financiellt avseende
starkaste tidningarna lyckades med möda att få ut
rudimentära lappar någon gång emellanåt.

Staden hade förlorat sitt luxuösa odh glada utseende.
Den var Icke längre den jäktande affärs, och fabriksstaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revolution/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free